Oron sprider sig bland anläggare trots urstarkt marknadsläge
Faktureringsläget och beläggningsgraden har aldrig varit bättre för de svenska maskinentreprenörerna. Orderstocken fortsätter att växa. Samtliga värden som ingår i bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörernas just presenterade konfidensundersökning visar en positiv utveckling, vilket tyder på ett mycket bra läge i branschen.
Konfidensindikatorns värde är betydligt högre än i november 2020, och överträffar även mätningen före pandemin i november 2019. Därför kan det verka märkligt att index för maj 2022 är det näst lägsta under hela mätperioden.
– Företagande är beroende av långsiktigt stabila villkor, och just nu saknas detta. När våra medlemmars framtida intäkter upplevs som osäkra, samtidigt som de kan se att kostnader för material, reservdelar och drivmedel stiger, resulterar det i en osäkerhet inför framtiden, säger Anders Robertsson, vd på Maskinentreprenörerna.
Osäkerheten har flera skäl. Ett är den kompetensbrist som tenderat att accelerera under senare år, och tycks bestå även framgent. Mer än 90 procent av företagen anger exempelvis att det är mycket svårt eller svårt att rekrytera kollektivavtalsanställda.
– Alla ekonomiska indikatorer visar på en bransch som har goda förutsättningar att fortsätta växa, men som hejdas av svårigheten att rekrytera medarbetare. Branschens stora utmaning är och förblir svårigheten att anställa kompetent personal. Här både kan och ska vi göra mer, säger Anders Robertsson.
Under det senaste året har det också blivit uppenbart att lagstiftning och politiska beslut utvecklats till faktorer som försvårar långsiktig planering och därmed skapar ovisshet och oro trots att alla underliggande parametrar är positiva. Anledningen är bland annat regeringens hantering av cementkrisen och en återkommande problematik med utdragna och svårförutsedda tillståndsprocesser i samband med bland annat satsningar på infrastruktur och gruvbrytning. Den långsiktiga stabilitet som behövs för den här typen av verksamhet är som bortblåst och ersatt av något som mest liknar ett gungfly. Då hjälper det inte med en urstark branschutveckling för att ge den trygghet företagarna behöver.
Det går heller inte att komma ifrån att pandemin, med sin nyckfullhet och ihärdighet, underblåser osäkerheten. Knappt hälften av företagen anger att de påverkats av pandemin och dess konsekvenser – dels genom ökade leveranstider på maskiner och material och dels för att en del projekt skjutits på framtiden.
Mer än 60 procent av företagenanger att de inte kunnat kompensera för de ökade drivmedelskostnaderna, något som slår direkt mot lönsamheten. De företag som kunnat kompensera för prishöjningarna har främst använt sig av löpande priser och därmed kunnat överföra de ökande kostnaderna till beställaren.
29 procent av företagen anger att det finns ett tak för hur dyrt bränslet kan bli innan de tackar nej till uppdrag. För flertalet företag uppnås den gränsen om drivmedlet blir två eller fem kronor dyrare per liter.
Under några år har det också varit tydligt att maskinentreprenörernas intresse för snöröjningsjobb minskat. Tendensen tycks stå sig, enligt rapporten är det nu knappt hälften av de intervjuade företagen som arbetar med snöröjning, jämfört med 53 procent vid mätningen i november 2020.
