”Nya restriktioner hotar kollektivtrafiken”
Krisen i Corona pandemins spår har drabbat hela persontransportnäringen hårt. När människor avråds från att resa om det inte är absolut nödvändigt och helst resa själva eller i mindre sällskap väljer färre bussen eller tåget. Det ger effekter på både kort och lång sikt. På kort sikt riskerar en samhällsviktig transportinfrastruktur att skadas eller slås ut - flera företag har redan gjort konkurs. På lång sikt blir det svårare att uppnå de transportpolitiska målen om ökad tillgänglighet och en ökad andel kollektivresande för minskad miljöpåverkan och bättre möjligheter till arbete och utbildning för fler.
Regeringen presenterade den 10 februari förslag om tillfälliga smittskyddsåtgärder för långväga kollektivtrafik. Det remitterade förslaget innebär att den som bedriver eller organiserar kollektivtrafik med buss eller tåg med en linjesträckning som överstiger 150 kilometer (långväga kollektivtrafik), ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra smittspridning. Verksamheten ska så långt som möjligt bedrivas på ett sådant sätt att trängsel undviks och att människor kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra. Bestämmelserna föreslås gälla från och med 14 februari till och med 31 maj.
Vi förstår behovet av att minska smittspridningen i samhället. Det är däremot avgörande att åtgärder som på ett direkt sätt begränsar företagens möjligheter att bedriva sin verksamhet görs med varsamhet och att de berättigar till kompensation. Därför menar vi från Sveriges Bussföretag och Tågföretagen att:
-
Riktade stöd behövs omedelbart för att kompensera det intäktsbortfall som uppkommer av att endast hälften av biljetterna kan säljas.
-
Utformningen av fordon skiljer sig åt på marknaden. Därför vore en mer rimlig begränsning att istället för som i förslaget säga att den tillgänglig kapaciteten ska reduceras till 50% av antalet sittplatser låta resenärer som är i sällskap med varandra får anvisas sittplats tillsammans, i likhet med vad som gäller för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar
-
Giltighetstiden för den nya begränsningsregeln är förhållandevis lång och inom ett område där framtiden är svår att förutspå. För varje dag som restriktionerna löper längre än behovet innebär det att företagen riskerar att inte överleva. Därför vill vi redan nu att perioden kortas, också så att företagen kan planera för sommarens verksamhet.
Trots att långväga kollektivtrafik är en samhällsviktig funktion så har företagen inom detta segment inte fått något riktat stöd. Alla riktade stödåtgärder gällande kollektivtrafik har gått till regionerna medan företagen som bedriver kommersiell trafik har varit hänvisade till de generella stödåtgärderna som gällt hela näringslivet. Här har omställningsstödet och stödet för korttidspermittering varit viktiga för många företag, men eftersom nedgången varit brutal räcker de inte – företag har redan börjat slås ut.
De bussföretag som bedriver linjetrafik på kommersiell grund har precis som större delen av persontrafiksektorn drabbats hårt i spåren av pandemin. Över 75 procent av bussföretagen uppger att de har tappat mer än 80 procent i omsättning inom vissa segment under 2020. Inom den kommersiella busstrafiken har resandet i stort sett upphört – bussföretagen har drabbats av ett näringsförbud de facto.
Persontrafiken på järnväg fortsätter också att påverkas med låg biljettförsäljning och dramatiskt minskade intäkter till följd av Folkhälsomyndighetens rekommendationer som syftar till att minska smittspridningen i samhället. Läget är mycket allvarligt för den långväga trafiken då resenärstappet varit högre än 80 procent med intäktsminskningar på samma nivå samt redovisat stora förluster. Regeringens nya restriktioner kommer ytterligare försämra det ekonomiska läget för en redan oerhört pressad samhällsviktig bransch Det är tydligt att EU-kommissionen särskilt värnar om järnvägens betydelse i detta krisläge och poängterar att medlemsstaternas regeringar måste skapa förutsättningar för en hållbar och snabb återstart av industri, näringsliv och samhälle. En icke fungerande järnväg innebär en hög risk för att samhället drastiskt minskar i tillgänglighet, industrin tappar i konkurrenskraft och järnvägens förväntade viktiga bidrag till uppnående av klimatmålen i enlighet med Sveriges och EU:s klimatagenda uteblir.
Vad gäller just den ekonomisk ersättning till drabbade tåg- och bussföretag hänvisas i regeringens förslag till de olika generella stöd som införts under 2020 och början av 2021. Men i praktiken har de generella stöden inte haft tillräcklig träffsäkerhet. För företag inom kommersiell linjetrafik har till exempel omställningsstödet i stor utsträckning inte nått fram eftersom det är vanligt att företagen är organiserade i koncerner där trafikföretaget drabbas av intäktsbortfallet men de fasta kostnaderna, till exempel för fordonen, finns i moderbolagen. Det har gjort att flera företag helt exkluderats från dessa stödåtgärder trots att de tappat i princip all omsättning inom vissa segment. I flera fall har förutsättningarna för persontrafik helt raderats ut och förutsättningarna för återstart av persontrafiken när Corona pandemin klingat av är begränsade utan stödinsatser.
Hittills har begränsningar med stöd av covid-19-lagen införts för antalet personer i till exempel en butik och på ett gym. Det innebär att kunder kan behöva vänta innan de kan besöka en butik för att undvika trängsel. Detta blir inte fallet när begränsningar införs i den långväga kollektivtrafiken. Företagen riskerar att tappa intäkten helt och hållet utan någon kompensation eftersom man inte kan be människor vänta – bussen eller tåget avgår ju. Och samtidigt riskerar många människor att inte kunna genomföra nödvändiga resor. När riksdagen beslutade om covid-19-lagen så gjordes det utifrån socialutskottets förslag (Socialutskottets betänkande 2020/21:SoU23). Detta innehöll ett tillkännagivande från om att en verksamhet som drabbas av regeringens föreskrifter som meddelas med stöd av den nya covid-19-lagen, eller 11 § lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen som huvudregel ska ersättas. I vilken form, på vilket sätt och i vilken omfattning ersättning ska beviljas får övervägas vidare i samband med att föreskrifterna tas fram. Detta saknas i det förslag som nu presenterats. Vi förutsätter därför att regeringen återkommer med besked om riktade stöd till de företag som drabbas ekonomiskt av begränsningen.
Sveriges Bussföretag presenterade exempelvis redan förra våren ett förslag om stöd till avställda bussar som med fördel kan användas för att direkt träffa de företag som drabbas av bestämmelserna. Förslaget bygger på att bussföretagen blir berättigade till ett riktat stöd på 1050 kronor per dag som en buss är avställd, förutsatt att det är rätt typ av buss, att den går i yrkesmässig trafik och är avställd minst en vecka. Kostnaden för staten beräknas hamna på maximalt 38 miljoner kronor i månaden.
Tågföretagen har framfört förslag om stöd till våra medlemmar sedan tidigt i våras, framförallt att utnyttja möjligheten att reducera banavgifterna. Regeringen har dock inte visat sig villig att utnyttja de möjligheter till riktade åtgärder som EU snabbt beslutat om, vad gäller reduktion av banavgifter. Tågföretagen anser att säkerställa ersättning till dem som drabbas blivit en fundamental fråga till följd av hittillsvarande hantering av framförda stödanspråk. Under hela pandemin har regeringen valt att inte stödja tågbranschen, men med stöd av formuleringarna i 7.2 och tidigare medgivande från EU vore det konsekvent om regeringen, som en första och minsta åtgärd, slopar banavgifterna för kommersiell persontrafik (fjärrtåg >15 mil) under tiden 2021-01-01 – 2021-05-31.
Vi vill som branscher självklart bidra till att klara Sverige genom Corona-pandemin. Men vi gör liten nytta om branschens företag dukar under i processen. Det blir allt tydligare att vi som arbetar med persontransporter har en fortsatt mycket tuff tid framför oss. Vi är helt övertygade om att vi kommer resa och mötas igen och inte minst fortsatt ha ett behov av att kunna pendla även längre sträckor. Och då behövs en transportkapacitet som klarar trycket när många människor vill resa klimatsmart tillsammans igen – men för att stå redo då behöver vi stöd NU.
Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag
Björn Westerberg, branschchef Tågföretagen
