Bygg är sämst i klassen

Den skadliga machokulturen frodas i samhällsbyggnadssektorn – det uppger Byggcheferna som låtit undersöka frågan och funnit alldeles för många grova skämt.

Byggcheferna har i samarbete med forskare tagit fram ett machoindex – som uppges visa att machokulturen är utbredd i samhällsbyggnadssektorn.

Enligt 2020 års index anser nästan hälften av cheferna inom samhällsbyggnad att det finns en machokultur på deras arbetsplatser – samhällsbyggnadssektorn får därmed ett machoindex på 46 procent.

De grova skämten lyfts fram som det stora problemet. Sju av tio tillfrågade chefer anser att det ”skämtas grovt”, det vanligaste uppges vara att människor skämtar på ett diskriminerande sätt om ”hur kvinnor är”, om sexuell läggning och om etniskt ursprung.

– Att diskriminerande skämt sticker ut så markant är på ett sätt faktiskt bra, säger Kajsa Hessel, ordförande i Byggcheferna, i ett pressmeddelande.

– Det blir konkret och tydligt vad vi måste agera på först. För hur ska vi få några andra än de som utgör den snäva mansnormen att trivas om vi skämtar grovt om alla de andra?

Byggcheferna identifierar också ett genomgående mönster – chefer i samhällsbyggnad som är kvinnor och chefer som är yngre än 40 år ser uttryck för machokultur i högre utsträckning, yngre chefer uppfattar till exempel dubbelt så ofta att det förekommer skämt om hur kvinnor ”är”.

Byggcheferna ser machokulturen som ett problem – den uppges vara roten till många av de utmaningar branschen står inför, som kompetensbrist, korruption och dödsolyckor.

Machokulturen är dessutom mer utbredd i samhällsbyggnadssektorn än i andra delar av den svenska arbetsmarknaden förklarar Byggcheferna och hänvisar till en referensundersökning de bett Novus att genomföra, en undersökning som visar att machoindexet i ett tvärsnitt av svenskt arbetsliv är 43 procent.

– Även om vi inte är så mycket mer macho än arbetslivet i stort är vi mer macho än vi ”har råd med”, säger Kajsa Hessel. För en bransch som vår som behöver attrahera de unga, de skickligaste och öka mångfalden bland de anställda är det inte möjligt att tillhöra de sämsta.

Byggcheferna noterar att det i förra årets rapport konstaterades att medvetenheten om jämställdhet ökat dramatiskt i branschen, men att machokulturen består – och att det som har saknats är kunskap om i vilken grad det finns machokultur och om den ökar eller minskar.

– Nu har vi en slags machometer som är öppen för alla företag, organisationer och branscher att använda, säger Kajsa Hessel.

– Min förhoppning är att Machoindex 2021 ska visa att den här skadliga kulturen krymper.

FAKTA Machoindex

Utvecklat i samarbete med Magnus Johansson, leg psykolog och forskare vid Oslo universitet.
Indexet bygger på ett nordamerikanskt mätinstrument, Masculinity Contest Culture (MCC, Glick et al. 2018) varifrån åtta frågor har översatts till svenska.
Dessa åtta frågor och tre frågor om diskriminerande skämt har ställts i Byggchefsbarometern 2020 och i ett tvärsnitt av svenskt arbetsliv – båda webbaserade undersökningar genomförda av Novus.
Byggchefsbarometern hade 2 040 svar, svarsfrekvens 15 procent.
Undersökningen i svenskt arbetsliv hade 543 svar, svarsfrekvens 65 procent.
Alla data har analyserats av Magnus Johansson.
Baserat på de elva frågorna har ett genomsnitt, ett index, beräknats. Indexet omfattar de svar som anger någon grad av överensstämmelse med påståendena i de elva frågorna.
Ett högt index anger en hög grad av machokultur.