Vad finns i dammet – och hur farligt är det?
Av Det blir allt vanligare att använda nanopartiklar i olika typer av byggmaterial – för att göra till exempel betong, stål eller glas starkare, lättare och tåligare.
Kunskapen om hur vanligt det faktiskt är och hur dessa material påverkar hälsan är dock tämligen liten, konstaterar AFA Försäkring.
Företaget ger därför Christina Isaxon, doktor i aerosolteknologi vid Lunds Universitet, 4 449 000 kronor för att ta reda på mer.
– När man bearbetar materialet genom att exempelvis såga eller borra i det kan nanopartiklarna frisläppas och spridas som fria partiklar eller via damm i luften. Vi ska studera hur nanopartiklarna blir luftburna, vilka yrkesgrupper som exponeras för dessa partiklar i byggdamm och vilka hälsorisker det medför, säger Christina Isaxon i ett pressmeddelande.
Hon har tidigare forskat på nanopartiklar som bildas vid exempelvis svetsning, och studerat andra typer av luftburna partiklar i arbetsmiljöer.
Nu är uppdraget att kartlägga förekomsten av material med tillverkade nanopartiklar i byggsektorn, och undersöka deras hälsopåverkan.
– I dag finns knappt någon information om vilka byggprodukter som innehåller nanomaterial. Vi vill ta reda på i vilka produkter tillverkade nanopartiklar ingår, varifrån materialen kommer och hur säkerhetsdatabladen är utformade, säger Christina Isaxon.
Det finns nanopartiklar som är hälsofarliga och det är därför av intresse att ta reda på om det finns risker med de som används i byggmaterialen, uppger AFA Försäkring i pressmeddelandet.
Christina Isaxon förklarar att det redan står klart att inandning av nanopartiklar som inte är avsiktligt framställda kan orsaka till exempel lungsjukdom, hjärt-kärl-sjukdomar och cancer.
– Tillverkade nanopartiklar har ofta speciella egenskaper, vilket är anledningen till att man använder dem. Vissa av dessa egenskaper skulle kunna vara skadliga för oss. Är partiklarna till exempel fiberformade och svårlösliga, som kolnanorör, kan de i likhet med asbestfibrer vara mycket hälsofarliga, säger Christina Isaxon.
Genom att studera partiklarnas storlek, form, kemiska sammansättning och hur de frisläpps i byggdamm ska man förhoppningsvis förstå hur de uppför sig i luften.
– Om det visar sig att tillverkade nanopartiklar i byggmaterial har egenskaper som gör dem särskilt hälsofarliga kan man i framtiden kanske sträva efter att undvika partiklar med dessa egenskaper. Går inte det får man försöka utveckla arbetarskyddet så att de som jobbar med produkter som innehåller nanomaterial kan vara säkra, säger Christina Isaxon.
Hon hoppas att projektet ska ge kunskap som kan användas för att förbättra föreskrifter och lagstiftning inom arbetsmiljöområdet.
– Resultaten kommer förhoppningsvis att öka kunskapen generellt när det gäller det här steget i nanomaterialens livscykel. De flesta tidigare studier som gjorts har handlat om risker förknippade med tillverkning av nanopartiklar. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller risker för människor som hanterar produkter som innehåller nanopartiklar, säger Christina Isaxon.
Enligt Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på AFA Försäkring, ska forskningen de finansierar komma till nytta i arbetslivet.
– Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd.
– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa, säger hon.
