Anläggning håller byggandet uppe
– Investeringar i väg och järnväg håller återstarten av ekonomin under armarna. I den spårbundna trafiken behöver kapaciteten för både person- och godstrafik öka. Därför måste regeringen backa från hotet om ett återförstatligat järnvägsunderhåll, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd i bransch- och arbetsgivareorganisationen Byggföretagen.
Svensk ekonomi föll kraftigt under första halvåret, framför allt på grund av vikande utrikeshandel och hushållskonsumtion. Återhämtningen inleddes dock redan under sommaren och nedgången i BNP stannar, enligt Byggföretagen, kring 3,5 procent, något mindre än vad som tidigare befarats.
– Fler företag konkurrerar om färre jobb, även om vår bransch inte drabbades lika hårt som många andra i början av corona-krisen, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen.
Även om pandemin inte slår med full kraft mot byggindustrin, medför den ändå stora påfrestningar. Framför allt tycks den slå mot husbyggnad. Lokalinvesteringarna minskar under hela prognosperioden och det är både kommersiellt och offentligt fastighetsbyggande som tynger utvecklingen.
Enligt Byggföretagen beror nedgången i den privata sektorns investeringar främst på pandemin. Den offentliga nedgången hänförs huvudsakligen till en minskad projektvolym efter att senare års stora volymer av nya samhällslokaler börjar bli färdigställda.
Bostadsinvesteringarna, som sjönk under förra året, stiger visserligen marginellt i år, främst tack vare ökad ombyggnad och investeringar i fritidshus. Redan nästa år förutspås dock att fortsatt minskad nyproduktion kommer att resultera i att bostadsinvesteringarna sammantaget vänder neråt igen.
Antalet påbörjade bostäder i flerbostads- och småhus stannar, enligt prognosen, på 47 700 under 2020. Det är 16 000 färre än Boverkets behovsanalys. En viss återhämtning förutspås i nyproduktionen av bostadsrätter, från 12 000 i år till 12 800 under 2021.
– Bostadsbyggandet går bättre än väntat, men sämre än önskat. Det tidsbegränsade undantaget från amorteringar behöver bli permanent och vi saknar fortfarande ett skattefritt bospar för unga. Pandemin gräver vallgraven mellan bostadsmarknadens insiders och outsiders ännu djupare, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Den negativa utvecklingen på husbyggnadssidan har dess bättre en stark motvikt i anläggningsmarknaden som bidrar till att bygginvesteringarna totalt sett förblir närmast oförändrade under prognosperioden. Den sammanlagda nedgången under 2020-2021 beräknas stanna under en procent.
Anläggningsinvesteringarna ökade med totalt tio procent under årets sex första månader. Det var en tudelad utveckling där investeringarna på den privata sidan sjönk med tre procent, samtidigt som den offentliga växte med 23 procent. Bedömningen är att tendensen blir densamma även 2021 – sjunkande privata investeringar och fortsatt ökat offentligt byggande, framför allt det statligt finansierade.
Efter några svaga år (2015–2017) med negativa tillväxttal tog det privata anläggningsbyggandet fart 2018. År 2019 investerades totalt sett närmare 49 miljarder kronor i den privata anläggningssektorn, vilket var en uppgång med tre procent jämfört med året innan.
Samtliga delsektorer bidrog till den positiva utvecklingen – bland annat satsningar på ny energiproduktion, upprustning och modernisering av VA-och avfallsanläggningar samt ett omfattande byggande av hamnar. Första halvåret 2020 bröts dock den positiva trenden då investeringarna sjönk med tre procent, jämfört med samma period året innan. Hela nedgången återfinns inom delsektorn post & tele, medan övriga delsektorer fortsatte stiga.
Sammantaget minskar, enligt prognosen, de privata anläggningsinvesteringarna med en procent i år och ytterligare en procent 2021.
De offentliga anläggningsinvesteringarna tog fart 2014 efter några tröga år. 2019 investerades nästan 52 miljarder kronor i offentliga anläggningar. Prognosen är att dessa investeringar stiger till cirka 58 miljarder kronor i år och cirka 64 miljarder kronor nästa år.
Väginvesteringarna har ökat de fem senaste åren och fortsatte uppåt även första halvåret 2020. En anledning kan vara att bostadsbyggandet inte blivit så svagt som befarat och att det har resulterat i mer omfattande kommunala investeringar i gatunätet än vad som tidigare förutspåtts.
Framför allt finns dock förväntningar om ökade statliga satsningar. Enligt regeringens investeringsplan från budgetpropositionen för 2021 ökar anslagen för väginvesteringar med drygt 20 procent i år och med ytterligare knappa 25 procent nästa år.
Övriga anläggningsinvesteringar handlar främst om järnväg, som visat en positiv tillväxt sedan 2017. Den starka utvecklingen under det första halvåret 2020 (+42 procent i årstakt) indikerar tillsammans med regeringens satsningar i budgetpropositionen på fortsatt stigande järnvägsinvesteringar, även om Ostlänken (15 mil höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping) knappast kan produktionstartas denna prognosperiod.
Uppgången drivs i stället av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm, Västlänken i Göteborg, Varbergstunneln, dubbelspårsutbyggnaden mellan Ängelholm och Helsingborg samt fyrspåret mellan Malmö och Lund. Totalt sett ökar de offentliga anläggningsinvesteringarna med tolv procent i år och tio procent 2021.
Sammantaget stiger de totala anläggningsinvesteringarna med elva procent under prognosperioden 2020-2021.
