2

Bilder

En ny studie visar att biobaserad plast ger större utsläppsminskningar än återvunnen plast, om inte återvinningsprocessen blir mycket effektiv. Bilden visar avfallsförbränningsanläggningen Copenhill i Köpenhamn. Bild: Colourbox

Av Peter Olofsson den 6 oktober 2020 08:53

Studien, utförd på uppdrag av Naturvårdsverket, visar också hur stora utsläppsminskningar en övergång till biobaserad eller återvunnen plast kan ge och att biobaserad plast ger störst utsläppsminskningar om inte återvinningsprocessen blir mycket effektiv.

Förbränning av avfall för energiutvinning utgör majoriteten av utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn idag. För att Sverige ska nå målet om klimatneutralitet till 2045 måste mängden fossil plast som förbränns minska. Mot bakgrund av det har olika åtgärder och vilka utsläppsminskningar de leder till undersökts ur ett livscykelperspektiv. Studiens resultat har här räknats om för att visa vad som händer när den fossila plast (ungefär 200 kg) som leder till ett tons utsläpp av växthusgaser helt ersätts med biobaserad eller återvunnen plast. Utsläppen mäts i koldioxidekvivalenter (CO2ekv).

Av tabellen framgår att både biobaserad och återvunnen plast kan ge betydande utsläppsminskningar, men att ingen av dem leder till nollutsläpp. Studien har inte undersökt i vilken utsträckning det faktiskt går att införa åtgärderna.

Att utsläppsminskningen från återvunnen plast inte är större och dessutom varierar beror på mängden spill i återvinningsprocessen. Spillet förbränns och ger upphov till utsläpp, och dessutom krävs ny fossil plast för att ersätta den förlorade råvaran.

Det förtjänar att påpekas att osäkerheterna i uppskattningarna är stora, bland annat på grund av kunskapsluckor och antaganden som gjorts i arbetet.

Kunskap om avfallets plastsammansättning saknas

En nulägesanalys utfördes också inom uppdraget. Analysen visar att förbränning av plast står för omkring 92 till 97 procent av de fossila utsläppen från avfall i el- och fjärrvärmesektorn. Analysen visar också att det saknas kunskap kring sammansättning av olika plastsorter i det brännbara avfallet samt vilka plastflöden som går till energiåtervinning och vilka som materialåtervinns.

- Studien är av stort intresse. Det är viktigt att veta hur olika åtgärder som ofta lyfts fram faktiskt påverkar utsläppen. Kunskapsluckorna som identifierats kommer också att bli viktiga att ta tag i när vi jobbar vidare med hur utsläppen kan minska, säger Katarina Wärmark, klimatanalytiker på Naturvårdsverkets Klimatmålsenhet.

Uppdraget utfördes av SMED på beställning av Naturvårdsverket.

Källa: Naturvårdsverket