Ledningsstolpars miljöpåverkan testas
– Ledningsstolparna har en livslängd på mellan 35 och 100 år. Om det nu blir ett förbud mot kreosot och stolparna ersätts med andra material så är det viktigt att ledningsägare och energibolag har ett bra underlag och kan jämföra de olika alternativen utifrån ett miljöperspektiv, säger Fredrik Tegstedt på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Kreosot har genom åren haft stor betydelse i helt olika avseenden. Tillverkad ur trätjära har ämnet använts inom läkemedelsindustrin, bland annat har Ivar Lo-Johansson gjort noteringar om kreosotens användning vid tandvård i både Godnatt jord och Analfabeten. Annars tänker vi i dag mest på kreosot från stenkolstjära som i stor utsträckning använts som bekämpningsmedel mot bland annat rötsvampar i slipers och stolpar för el- och teleledningar.
Det finns dock en osäkerhet om träskyddsmedlet kreosot kommer att få fortsätta användas eftersom det innehåller ämnen med hälsofarliga egenskaper. Därför börjar nu andra material – inte minst förnybara och återvunna sådana – att användas för såväl slipers som ledningsstolpar.
Valet av alternativa material är dock inte helt lätt. Exempelvis behöver elnätsbolag och ledningsägare i samband med tillståndsprocesser känna till och kunna visa vilken miljöpåverkan de nya materialen har. Därför har nu IVL och Energiforsk jämfört fyra olika stolpmaterial aktuella för den svenska marknaden i en livscykelanalys.
De material som valts ut är trästolpe behandlad med kreosot, trästolpe med kopparbaserad impregnering, trästolpe klädd i plasten polyeten och stolpe i komposit. Utvärderingen visar stora skillnader mellan materialen. Det som försvårar värderingen är att att miljöpåverkan uppkommer på olika ställen längs materialens livscykel och skiljer sig åt beroende på vilket material och vilken miljöpåverkanskategori som studeras.
– En stor del av stolparnas totala miljöpåverkan uppkommer vid utvinning och tillverkningen av råmaterial. Men även läckage av metaller och organiska föroreningar under användningsfasen samt hur stolparna hanteras efter livslängdens slut har stor påverkan på resultatet, säger Fredrik Tegstedt.
Enligt utredningen är det dock trästolpen klädd med polyeten som resulterar i lägst miljöpåverkan. En anledning att den tillverkas av förnybar träråvara och delvis återvunnen polyeten. Den är även designad för återanvändning av både trä- och plastråvara. Stolpen har också en låg påverkan under användningsfasen eftersom den inte släpper ut metaller eller organiska föroreningar.
Högst miljöpåverkan har kompositstolpen, vilket framför allt beror på produktionen av råmaterialen. Fördelen med kompositstolpar är att de inte läcker ut metaller eller organiska föroreningar under användningsfasen.
Trästolpar som impregneras med antingen kreosot eller kopparbaserade impregneringsmedel har lägre klimatpåverkan än kompositstolparna. För dessa är det främst impregneringsprodukterna som bidrar till miljöpåverkan. Det är både framställningen av produkterna, men även läckage under användningen och utsläpp vid avfallshantering som påverkar resultatet. Fördelarna är att de till stor del tillverkas av förnybar träråvara.
– I och med osäkerheten kring den framtida användningen av kreosot, har branschen börjar titta på andra material i sina ledningsstolpar. Det här är en viktig pusselbit för att öka förståelsen kring andra material och hur de står sig mot de kreosotimpregnerade stolparna, säger Lennart Kjellman som ansvarar för studien på Energiforsk.
– Branschen kommer att ha stor nytta av resultaten från den här studien när de planerar framtidens elnät.
Här finns mer information om en test av kompositstolpar.
