Början till slutet för sanering efter BT Kemi
Med hjälp av holländsk spetsteknik och en toppmodern borrigg har nu arbetet inletts med att borra de 300 hål som behövs för den in situ-anläggning som ska säkerställa saneringen i det mest förorenade område som återstår efter den miljökatastrof som kom i dagen i Teckomatorp under 1970-talet.
1965 inledde Bönnelycke & Thuröe, sedermera BT Kemi, tillverkning av bland annat bekämpningsmedel till jordbruket i ett nedlagt sockerbruk i Teckomatorp. Det dröjde inte länge innan omgivningen drabbades av besvärande lukter samtidigt som växter i närheten påverkades.
1971 visade analyser av vattnet i den närliggande Braån, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet, på förekomst av fenoxisysror och klorfenoler, ämnen som även hittades i fisk nedströms fabriken.
Verksamheten fortsatte dock, men diskussionen sköt rejäl fart 1975 då det i marken hittades ett hundratal rostiga tunnor innehållande framför allt fenoxisyror och klorfenoler som börjat läcka ut i marken ett 50-tal meter från Braån. Ytterligare cirka 600 tunnor hittades två år senare liksom stora mängder av bekämpningsmedlet Dinoseb i marken.
Det blev i princip dödsstöten för verksamheten, BT Kemi gick i konkurs och 1979 sprängdes fabriken.
IVL berättar att en bentonitvall byggdes för att förhindra läckage till Braån. Vattnet från området fångades upp, behandlades med aktivt kolfilter,och transporterades sedan till Landskrona reningsverk.
Kolet skickades till ett företag i Belgien för rening medan de värst förorenade jordmassorna skickades till DDR för utlovad säker förvaring i saltgruvor i väntan på att teknik skulle utvecklas för att bryta ned gifterna.
Saneringsarbetet har dock tagit sin tid, bland annat av ekonomiska skäl. I snart tjugo år har BT Kemiområdet varit Skånes högst prioriterade saneringsprojekt. Saneringen av det norra området stod klar 2009 och där finns nu det strövområde som kallas Vallarna.
Det dröjde till våren 2019 innan Geoserve tilldelades saneringsuppdraget för den södra delen av området som bedöms omfatta runt 50 000 ton förorenad jord. Sedan dess har provtagningar, vissa förberedande arbeten och projekteringsarbete genomförts. Geoserve har också tillsammans med den kanadensiska partnern McMillan-McGee bland annat specialdesignat en behandlingsanläggning utifrån föroreningssituationen och markförhållandena på det aktuella området.
En av de faktorer som möjliggjort arbetet är att Naturvårdsverket åtagit sig att stå för merparten av de 143 miljoner kronor som saneringen beräknas kosta.
– Hela området är cirka 40 000 kvadratmeter stort och vi använder flera olika metoder för sanering beroende på hur kraftigt förorenad marken är. Lågförorenade områden täcks över med cirka en meter ren jord, medan områden med mer kraftiga föroreningar behöver andra åtgärder. En metod som vi kommer använda oss av är en termisk in situ-metod, där jorden värms upp för att föroreningarna ska förångas och sedan renas, säger David Bohgard, miljögeotekniker på Tyréns som medverkar som uppdragsstöd till Svalöv kommuns projektledning.
För att klara den tunga saneringen borras först perforerade vertikala och horisontella extraktionsrör ned i den förorenade marken varpå värmeelement hettar upp jordmassorna till 300 grader. Genom vakuumextraktion sugs föroreningarna upp i det rörsystem som etablerats i jorden för att sedan gå i rör ovan mark till reningsanläggningen. Där kyls den förorenade ångan ner till vatten i en process med flera olika filter som ska säkerställa att vattnet är helt rent innan det släpps till mottagande vattendrag, så kallad recipient.
– Användandet av denna metod är unikt för Sverige. Det är även ovanligt internationellt att göra in situ-sanering på så här svårnedbrytbara föroreningar som kräver höga temperaturer. Denna typ av sanering bidrar till en kraftigt minskad miljöpåverkan, det är därför jag har varit positiv till att vi ska använda den tekniken. Det blir mindre transporter genom att man renar jorden på plats i stället för att köra bort och deponera den någon annanstans. På så sätt minskar olägenheten för människor och miljö. Jag ser det som en hållbar saneringslösning för framtiden, säger David Bohgard.
Saneringen beräknas vara klar i december 2021, men kommer att följas av såväl efterkontroller som miljökontroller, bland annat för att se hur saneringen bidragit till minskade utsläpp till Braån.
Tanken är att området, efter avslutad sanering ska omvandlas till ett naturområde, avsett för rekreation.
Redan nu arbetar Geoserve med termisk rening i centrala Norrköping där en gammal industritomt saneras för att bereda plats för bostäder.
