Mer pengar föreslås till brottsbekämpning
– Svensk arbetsmarknad ska inte vara en fristad för kriminella aktörer. Arbetslivskriminaliteten har på senare år blivit allt mer välorganiserad och är en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Det skriver i dag (17 september) arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett debattinlägg.
– Arbetslivskriminaliteten är mångfacetterad och handlar oftast om multikriminella aktörer som bygger sin verksamhet på svartjobb, illegal arbetskraft, skenanställningar, människohandel, dålig arbetsmiljö och bidragsbrott. Arbetstagare far illa och seriösa företagare kan till slut tvingas lägga ned sin verksamhet för att de inte kan konkurrera med företag som snedvrider konkurrensen genom att fuska, utnyttja människor och begå brott, skriver hon bland annat.
Sedan 2018 samarbetar åtta myndigheter (Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket) med att utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
– Det myndighetsgemensamma arbetet har gett goda resultat. Över 3 000 oannonserade kontroller har genomförts mot misstänkta aktörer. Bara under 2019 gjorde myndigheterna över 1 800 gemensamma kontroller. Mer än tio miljoner kronor i sanktionsavgifter har utfärdats och mer än var tionde av de kontrollerade företagen har tvingats stänga ner hela eller delar av sin verksamhet på grund av de brister som hittades, skriver arbetsmarknadsministern.
Under perioden 2018-2020 har 18 miljoner kronor per år avsatts i jakten på fusk och brottslighet. Nu föreslås ett permanent, årligt anslag på 30 miljoner kronor för att fortsätta arbetet, med start 2021.
Arbetsmarknadsdepartementet har även gett en utredare i uppdrag att följa upp hur samarbetet mellan myndigheterna fungerar och senast 30 december i år komma med förslag på hur det kan förbättras. Exempelvis har flera myndigheter redan nu lyft fram svårigheter avseende informationsutbyte och sekretessreglerna som gör det svårt att dela information på ett effektivt sätt.
Regeringen har även genomfört flera åtgärder och lagändringar i syfte att försvåra för kriminella aktörer. Exempelvis har Polismyndigheten fått ökade befogenheter att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Ett nytt brott –människoexploatering – har införts för att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete. Maxbeloppet för företagsboten för allvarliga arbetsmiljöbrott har höjts från tio miljoner kronor till en halv miljard kronor. Även andra myndigheter berörs, som Arbetsförmedlingen som ska ta fram och arbeta med en handlingsplan för att motverka felaktiga utbetalningar och fusk med subventionerade anställningar.
Beskedet från regeringen får applåder av bland annat Claes Thunblad, nationell samordnare för sund konkurrens på bransch- och arbetsgivareorganisationen Byggföretagen.
– Beskedet att regeringen permanentar och utökar satsningen på den myndighetsgemensamma kontrollen är ett viktigt steg för en attraktiv, sund och säker bygg- och anläggningsbransch. Vårt gemensamma arbete för sund konkurrens i bygg- och anläggningsbranschen ställer höga ansvarskrav på alla aktörer i och kring branschen och det förutsätter att berörda myndigheter får direktiv och resurser att bedriva sin myndighetsutövning, säger han.
– Om bygg- och anläggning ska fortsätta att vara en framtidsbransch som bär upp den svenska ekonomin krävs att alla parter intar en nolltolerans mot alla former av fusk och svartarbete. Det gäller arbetsmarknadens parter, beställare och entreprenörer, politiken och de statliga myndigheterna, säger Claes Thunblad.
Eva Nordmark är på samma linje
– Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma anställdas rätt till en säker arbetsmiljö. Fungerande samverkan mellan myndigheter är en avgörande del i att bekämpa arbetslivskriminaliteten.
