Maskinentreprenörerna vill ha verklighetsförankrat avtal
– Det vi önskar den här avtalsrörelsen, det är att vi och Byggnads tillsammans går igenom avtalet, tar bort överflödiga textmassor och gör det möjligt att förstå för dem som avtalet faktiskt gäller. Jag räknar med att vi sedan till nästa avtalsrörelse har nått fram och kan presentera ett modernt och begripligt avtal som fler än jurister som jag begriper, säger Maskinentreprenörernas biträdande förhandlingschef Claes Arenander.
Han vänder sig bland annat mot att dagens lönereglering bygger på något som arbetsrättsjuristerna kallar ”laglönebegreppet” och egentligen är anpassad för byggbranschen med de typiska arbetslag som förekommer där.
Entreprenadmaskinbranschen präglas tvärtom av individuella arbetsprestationer utförda av företagens personal, både vad gäller maskinförare och övriga yrkeskategorier. Dagens lönereglering är, enligt arbetsgivarna, inte anpassad till företagens verklighet och sätter hinder i vägen för företagen att betala ut löner som anpassas efter prestation och kompetens.
Enligt Maskinentreprenörerna uppfattas den nuvarande lösningen som orättvis och gammaldags av både medarbetare och företagare. Dagens låsningar i kollektivavtalet blir än mer framträdande med den utveckling vi ser i dag med avseende på såväl teknik som kompetensbehov.
I princip innebär det att parterna har diametralt motsatta uppfattningar om lönebildningen, men de har i varje fall träffats i arbetsgrupper sedan förra avtalsrörelsen för att komma överens i frågan. Maskinentreprenörerna har dock förhoppningen att en ny lönereglering införs i det nya kollektivavtalet, anpassad efter de behov som finns och den verklighet företagen lever i.
En bonus för medlemsföretagen med ett modernare kollektivavtal är kraftigt minskad administration samtidigt som medarbetare som kompetensutvecklar sig eller på annat sätt bidrar positivt till företagets utveckling kan märka detta genom mer pengar i lönekuvertet.
– Nu lever vi med det här som vi kallar Lösen, där våra medlemsföretag måste rapportera in löner kontinuerligt. Egentligen för att visa just det att ingen tjänar mer än någon annan. Det är tidskrävande och en administrativ börda som inte precis ökar produktiviteten eller skapar värde för någon. Den delen behövs inte längre i fall våra avtal faktiskt tillåter olika löner beroende på kompetens och arbetsinsats, säger Claes Arenander.
Maskinentreprenörerna efterlyser också mer flexibla arbetstider som är anpassade efter branschens och medarbetares behov och önskemål.
– Om ett företag har fått ett jobb som kräver förändrade arbetstider under någon vecka eller så, får företaget inte lösa detta själv med sina medarbetare, utan måste kontakta en facklig representant och komma överens med denne. Det här är väldigt svårt att förstå för medlemsföretagen som tycker att det är orimligt krångligt.
Byggnads krav ser lite annorlunda ut – bland annat står högre övertids- och OB-ersättning och dygnsvila på betald arbetstid högt upp på prioriteringslistan.
– Det är många stora tunga byggprojekt på gång för att förbättra vår infrastruktur i hela landet. Kran- och maskinförarna är centrala för att vi ska få nya broar, tunnlar och bostäder i Sverige. Deras prestation påverkar säkerheten för alla på en byggarbetsplats och många människor runtomkring, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.
Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin är inne på samma linje.
– De som kör stora tunga maskiner är lojala och arbetar ofta långa arbetspass, sena kvällar och nätter. Men i dag får de inte en rättvis ersättning. Arbetar man långa pass måste det även ges möjlighet till betald dygnsvila på arbetstid. Det handlar om allas säkerhet. Där vill vi se en förändring, säger han.
Bland Byggnads övriga krav finns en skärpning av huvudentreprenörens ansvar, skadestånd om arbetsgivaren inte gjort riskbedömning av arbetsmiljön, klimatanläggningar i samtliga maskiner, högre extra pensionsavsättning och gravidlön under hela ledigheten om kvinnan inte får arbeta på grund av risker för barnet.
