Låg födelsevikt kan ge sämre kondition
Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.
Att ha en bra kondition, dvs en kropp som kan förse musklerna med syre under långvarig fysisk aktivitet, är viktigt för hälsan och kan minska risken för flera sjukdomar och för tidig död. Trots det har konditionsnivåerna globalt hos både ungdomar och vuxna sjunkit markant de senaste åren. En studie som nyligen publicerades visade att andelen svenska vuxna med låg kondition nästan dubblerades från 27 procent år 1995 till 46 procent år 2017.
Givet dess betydelse för folkhälsan har intresset för att förstå de underliggande orsakerna till dålig kondition ökat på senare tid. Forskare har identifierat både fysisk inaktivitet och genetiska faktorer som betydelsefulla för konditionen. Prematurbörd, och den låga födelsevikt som ofta kommer med det, har också kopplats till låg kondition senare i livet. I den här studien ville forskarna ta reda på om låg födelsevikt även spelade roll för konditionen hos personer som fötts efter fullgången graviditet på 37—41 veckor.
Med hjälp av svenska befolkningsregister följde forskarna fler än 280,000 män från födseln till inskrivning för värnplikt vid 17–24 års ålder. Vid inskrivning fick männen göra ett fysiskt test där man mätte vilket motstånd de kunde klara av på en träningscykel. Forskarna upptäckte att de som fötts med högre födelsevikt presterade betydligt bättre på konditionstestet. För personer som fötts i vecka 40 motsvarade varje 450 gram av extra födelsevikt en genomsnittlig ökning på 7,9 watt i maximal arbetskapacitet.
Associationen kvarstod oavsett hur mycket männen vägde vid inskrivningen och i en jämförelseanalys på 52,000 syskon. Det betyder att BMI, arv och miljö inte enskilt kan förklara kopplingen mellan födelsevikt och kondition, enligt forskarna.
– Storleken på skillnaden vi observerade är alarmerande. Den observerade 7,9 watt ökningen för varje 450 gram av extra födelsevikt hos en bebis född vecka 40 motsvarar ungefär en ökning på 1,34 i metabolisk ekvivalent (MET), vilket har associerats med en skillnad på 13 procent i risk att dö i förtid och 15 procent i risk för att utveckla hjärtkärlsjukdomar. Sådana skillnader i dödlighet liknar effekten av en minskning på 7 centimeter i midjemått, säger Daniel Berglind, forskare vid institutionen för global folkhälsa och korresponderande författare.
Forskarna anser att resultatet är viktigt för folkhälsan med tanke på hur grundläggande kondition är för hälsan och det faktum att ungefär 15 procent av alla barn i världen väger mindre än 2,5 kilo vid födseln idag.
– Att tillhandahålla god mödravård kan vara ett effektivt sätt att förbättra vuxenhälsan inte bara genom att förebygga tidigare etablerade tillstånd associerade med låg födelsevikt utan också genom förbättrad kondition, säger Viktor H. Ahlqvist, forskare vid institutionen för global folkhälsa och en av studiens huvudförfattare.
