Hon leder jakten på ny generation stålbroar

I Sverige finns 1 400 stålbroar av olika typer – hälften har passerat 60-årsstrecket. Det är en anledning till att metallforskningsinstitutet Swerim inlett ett treårigt forskningsprojekt med målet att hitta brokonstruktioner som belastar miljön mindre än dagens lösningar.

Sunlight är ett treårigt forskningsprojekt som inleddes hösten 2019. Målet är att skapa en ny stålbrokonstruktion (samverkansbro) som i långa loppet är billigare, lättare och mindre belastande på miljön än dagens konventionella konstruktioner.

– Det är ett fantastiskt roligt projekt att jobba med eftersom samhällsnyttan är så stor och konkret, säger forskaren och projektledaren Pia Borg vid Swerim.

Med ekonomiskt stöd från Vinnova, Energimyndigheten och Formas knyter hon tillsammans med Klara Trydell ihop ett brett spann av projektdeltagare.

Bland de medverkande finns Stålbyggnadsinstitutet och ett flertal företag med specialkompetens inom stål, svetsning och brokonstruktion samt Chalmers med sin spetskompetens inom beräkningar. En viktig roll spelas av Trafikverket som finns med som kravställare i varje del av projektet.

– Att vi har så många starka aktörer gör att vi snabbt kan använda den kunskap och de verktyg vi får fram under de tre år som projektet varar. Direkt efter projektets slut kan det brokoncept vi får fram implementeras i kommersiella broprojekt, konstaterar Pia Borg.

Ambitionen är att ta fram brokoncept med lättare stålbalkar och innovativt utformade korrugerade liv.

– Att vi korrugerar gör att vi kan gå ner i tjocklek på stålet. Den ökade hållfastheten gör också att behovet av så kallade avstyvningar som stöttar balken försvinner, då går det fortare att producera. Att stålet i vårt koncept dessutom är rostfritt gör att underhållsarbetet i princip blir obefintligt när inte längre rostskyddsmålning behövs. Det sparar mycket pengar åt broansvariga, det vill säga samhället, säger Pia Borg.

I Sverige finns i dag uppskattningsvis 1 400 stålbroar av olika typer. Hälften av dem är äldre än 60 år. Med en livslängd som beräknas till cirka hundra år innebär det att stora kostnads- och arbetsmässiga utmaningar ligger framför i första hand Trafikverket som ansvarar för merparten av broarna. Då kan brokonstruktioner som beräknas väga cirka 40 procent mindre än dagens konventionella lösningar få stor betydelse för både ekonomi och miljöbelastning.