Yrkeslärare har nyckeln till framtiden
Den tid när enbart ingenjörer och arkitekter använde datoriserade hjälpmedel är sedan länge förbi. Yrkesarbetare inom bland annat vvs, elinstallation och snickeri måste liksom maskinförare och anläggningsarbetare förstå digitala modeller och ritningar, klara digitala felsökningar och översätta instruktioner via en bildskärm till praktisk handling.
Ett begrepp som efter hand vuxit till något av standard är BIM, Building, Information, Modelling – det vill säga digitala modeller av den färdiga konstruktionen. Kort sagt hör digital teknik numer till de grundläggande kunskaper som krävs för att klara arbetet på en byggarbetsplats.
Utvecklingen har ökat fokus på gymnasiernas yrkesutbildningar som inte riktigt hänger med i svängarna, enligt Mats Persson, forskare vid Malmö universitet. Han har på uppdrag av yrkesnämnderna inom byggindustrin, elbranschen och VVS-branschen undersökt förutsättningarna för utbildningsinslag för en allt mer digitaliserad samhällsbyggnadssektor. Grundläggande fakta har hämtats in genom bland annat enkäter och djupintervjuer.
– Kunskaperna hos yrkeslärarna varierar mycket och beror på yrkeslärarens eget intresse. Det beror alltså väldigt mycket på individen hur pass ”up to date” undervisningen blir, säger Mats Persson.
Hans bedömning är att yrkeslärarna generellt i flera olika branscher som installation, vvs, bygg och anläggning i och för sig har bra koll på utvecklingen i respektive bransch och användning av viss digital teknik. Men han konstaterar också att branscherna hela tiden ligger före det som lärs ut i gymnasieskolan.
– Flera yrkeslärare anser att yrkeselever saknar mycket kunskap som förr var allmänbildning. Lärarna pekar på att yrkeseleverna först måste skaffa sig grundläggande yrkeskunskaper. Det är en förutsättning för att yrket ska bli digitaliserat, enligt lärarna.
Bland de behov Mats Persson lyfter fram är att yrkeseleverna måste förstå hur en ritning ska läsas, förstå hur den färdiga byggnaden beskrivs, orientera sig i olika faser av byggprocessen och förstå hur och i vilken ordning praktiska handlingar ska utföras.
För att nå fram krävs åtskilligt arbete och Mats Persson ser stora utmaningar som väntar. Bland annat konstaterar han att det saknas adekvata läromedel, men det finns mycket som behöver förbättras.
– Yrkeslärarna måste få tid att både kompetensutveckla sig och utbyta erfarenheter sinsemellan. Här finns dock flera hinder som konkurrens mellan skolor och vem som ska betala för kompetensutvecklingen. Branscherna bör få mer inflytande på yrkesutbildningen och läromedlen måste utvecklas. Det finns en hel lista på åtgärder som måste komma igång, säger Mats Persson.
