23948sdkhjf

Jakten på framtidens förare

Maskinförarutbildningarna lockade inte flest besökare på gymnasiemässan, men de som kom kan vara guld värda. – De som är intresserade är verkligen intresserade.

Älvsjö. Det är inte lätt att ta sig in på gymnasiemässan, tusentals niondeklassare med medföljande lärare fick köa tålmodigt för att ens komma in i lokalerna när mässan anordnades i slutet av november, på Stockholmsmässan i Älvsjö.

Väl inne gällde det att orientera sig i en veritabel djungel – de olika skolorna och programmen slåss om tonåringarnas uppmärksamhet och lockar med spännande tillval, utlandsprojekt, god mat, olika typer av undervisningsupplägg och en uppsjö av olika profiler.

Det gäller förstås även de skolor som erbjuder maskinförarutbildningar, deras strävan spelar dessutom en stor roll för hela branschen, det är väl känt att maskinförare är en bristvara och att det är svårt att locka unga att välja yrket – eller att ens få dem att inse att yrket finns.

Ingelstadsgymnasiet har tagit sig an den utmaningen. Skolan samarbetar med Maskinentreprenörerna och har snart kläckt sin första kull maskinförare – våren 2020 är det examensdags för pionjäreleverna.

Skolans representanter konstaterade att tillströmningen till montern varit rätt god och att de som lutar åt att bli maskinförare är lite extra på hugget.

– De som är intresserade är verkligen intresserade, de frågar mycket och frågorna är mycket specifika, säger Alfons Hagelin Fredriksson, som går i trean.

Paula Wigmark, som är specialpedagog på skolan, noterar att de flesta av skolans maskinförarelever har någon slags koppling till branschen, för att få fler än de ”redan frälsta” att söka sig till den här typen av utbildning måste man bli bättre på att nå ut.

– Många tror kanske att man bara kan bli bonde på ett ”naturbruksgymnasium”, vi måste få ut information om vilka möjligheter som finns, säger hon.

Alfons Hagelin Fredriksson konstaterar dock att branschen tagit sig i kragen på sistone.

– Maskinentreprenörerna har gjort mycket, i dag finns det nio ME-skolor, för tio år sedan fanns det ingen.

Paula Wigmark tillägger att de som går utbildningen får lön för mödan.

– Den första kullen går ut i år och alla har fått jobb.

Torekällgymnasiet låter eleverna på bygg- och anläggningsgrenen prova på olika delar av branschen i årskurs ett, för att sedan välja inriktning.

Sedan något år tillbaka är maskinförarutbildning ett av alternativen, skolan har bandgrävare och hjullastare i sin maskinpark och under det andra och tredje året varvas skolbänksundervisning med arbetsplatsförlagt lärande.

– Det är faktiskt rätt många som är intresserade av maskinförargrenen, säger Stefan Petranyi, VVS-lärare på skolan.

Han uppger att intresset är stort även på mässan – han har fått träffa en hel del målmedvetna ungdomar som siktar på entreprenadbranschen.

– Det är roligt, vi ber dem att komma på våra prova-på- dagar, så får de känna på och se om de gillar det ”på riktigt”.

Jesper Widman och Elis Larsson, finns på mässan för att marknadsföra ME-skolan i Bålsta.

– Vissa är verkligen intresserade och kommer självmant, andra får vi gå ut och ”driva in”, säger Elias Larsson.

– De som har lastbils- eller maskinbakgrund känner ofta till ME-skolan, andra har aldrig hört talas om den, säger Jesper Widman.

Båda går i trean och båda har den ”klassiska” maskinförarbakgrunden: Jesper Widman har en pappa som kör lastbil och Elias Larsson är uppvuxen på ett jordbruk.

De är alltså vana vid maskiner, men har ändå valt att bli maskinförare i stället för lastbilsförare eller bonde.

– Jag utbildar mig till maskinförare för att få mer möjligheter att klättra i byggbranschen, lastbilskort kan jag ta sen, kommenterar Jesper Widman.

De tror dock att många som inte är födda in i branschen också skulle kunna platsa – i deras egen klass finns flera elever med helt annan bakgrund.

– De har fått upp ögonen för de stora leksakerna ändå, ler Jesper Widman.

– Intresse är ju bra att ha men resten kan ju växa fram – därför säger vi åt dem att komma på ett öppet hus för att känna på spakarna och se om det kanske kan vara deras grej, forsätter han.

Egentligen borde utbildningen vara ”lättsåld”, konstaterar Bålstaeleverna.

– Man får jobb direkt efter gymnasiet och för den som är skoltrött är det ju inte mycket ”plugg”, i tvåan och trean är det hälften praktik, säger Elias Larsson.

Att utbildningen leder till jobb är de klara över – det märks inte minst eftersom en del företag försöker suga upp de duktiga eleverna redan innan de gått ut skolan.

Elias Larsson och Jesper Widman tänker inte sluta i förtid men framtiden ser ljus ut.

– Jag vet att jag får jobb på min praktikplats, men de vill jag går ut skolan först, säger Jesper Widman.

– Jag har en fast anställning om jag vill det – det är jag rätt säker på, säger Elias Larsson.

Jesper Widman sammanfattar budskapet i ME-skolans monter.

– Sök den här utbildningen – du får garanterat jobb sedan.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.125