Cirkularitet i sikte för FTI-vd
Av Du har nu varit FTI-vd i ett halvår ungefär. Hur känns det så här långt?
- Det känns bra. Det är en väldigt spännande bransch att befinna sig i. Det är aktuella frågor och det finns ett väldigt stort intresse såväl från allmänhet som producenter och andra intressenter. Så det känns väldigt bra på det sättet, konstaterar Håkan Ohlsson.
Har du någon tidigare koppling till förpackningsindustri eller de här frågorna?
- Jag har arbetat en hel del med relaterade frågor. Långt tillbaka började jag min karriär i Unilever-koncernen och jobbade också ett tag på McKinsey med konsumentvaror och faktiskt förpackningsindustri. Det var länge sen. Men jag tillhör en av de som startade CityMail och därmed har jag under lång tid jobbat med postbranschen. Jag är med andra ord van vid att jobba med fysisk logistik som ska fungera i ur och skur, och har också en vana vid att det finns en stor allmänhet som har intresse av verksamheten, men som kanske inte är betalande kund, utan mer kund i ett annat avseende. Jag är också van att arbeta i branscher som är ganska regleringsintensiva och som regleringsmässigt befinner sig under omstöpning. Både från postsidan, men också en sejour inom apoteksbranschen när den omreglerades. Allt detta är erfarenheter som kan komma väl till pass i det nya värvet, hoppas jag.
Det känns relevant att börja med plastfrågan. Inte så långt efter ditt tillträde som vd så invigdes den nya anläggningen för sortering av plastförpackningar i Motala.
- Det stämmer, det var en mycket positiv milstolpe. Anläggningen ägs av en av FTI:s ägare, Svensk Plaståtervinning AB. Det är en stor och avancerad anläggning och en viktig satsning för att öka återvinningen av plastförpackningar, konstaterar Ohlsson och fortsätter:
”Jag brukar säga att FTI inte är i insamlingsbranschen”
- Ska man titta lite på utmaningarna, så brukar jag säga att FTI inte är i insamlingsbranschen, utan vi ingår i en råvaruproducerande industri. Det gäller alla från producenter till kommuner, entreprenörer och så vidare, där vi är en viktig del av värdekedjan. Ska detta lyckas så handlar det om att cirkularitet, att producera en råvara som dessutom faktiskt efterfrågas och säljs. Det sker ju stora förändringar i vår omvärld. Till exempel går tidningspapper ner dramatiskt varje år, samtidigt som e-handeln genererar stora mängder plast och wellpapp. Så det är stora förändringar när det gäller material som kommer in, men också när det gäller efterfrågan. Det mest dramatiska exemplet är Kinas beslut att inte längre ta emot ett antal fraktioner. Det har gjort det svårare när det gäller att hitta avsättning för vissa plastfraktioner, men också för blandkartong, säger Håkan Ohlsson.
Stora förändringar väntar på insamlingsområdet i och med regeringsbeslutet att alla hushåll ska erbjudas bostadsnära insamling av förpackningar och tidningar. Hur ser du på detta?
- Vi håller nu på att ta fram framtidens cirkulära insamlingssystem, vilket är väldigt spännande. Den här typen av föränderlighet som jag nyss beskrev, tillsammans med det faktum att det ska skapas ett nytt insamlingssystem som har en investeringshorisont på kanske åtta till tio år, gör ju att det systemet måste vara flexibelt. Det måste helt enkelt vara anpassningsbart, säger Ohlsson och fortsätter:
- Sedan är det så att det är olika utmaningar för olika materialslag. Vi har egentligen tre materialslag som i stort sett är cirkulära idag. Tidningspapperet används i stort sett till 100 % till nya tidningar, glas är cirkulärt och väl fungerande och så har vi metall som i mycket stor utsträckning går vidare och blir till nya produkter.
- Sedan har vi två stora utmaningar. Det är pappersförpackningar där utmaningen blivit större i och med att det inte längre finns tillräckligt stor efterfrågan på blandad kartong. FTI får ju in kartong, wellpapp och vätskekartong blandat. Sedan har vi det andra stora utmaningsområdet och det är plasten.
Vad tror du den nya insamlingen kommer att leda till?
- Det återstår att se. När det gäller detta och de siffror vi tittar på så kan man säga att införandet av någon form av fastighetsnära insamling inte är det som löser alla utmaningar. Vi får en ökad insamling ja, men enbart insamlingssystemet i sig kommer tyvärr inte att leda till någon dramatisk ökning av återvinningsgraderna. Talar vi plast specifikt så kommer det i princip att krävas ett bredare grepp med åtgärder i alla led. Det vill säga från materialval/-produktion, förpackningsdesign, kommunikation till konsumenter och insamling, till ledet efter det där efterfrågan på återvunnet material behöver öka. Där är det glädjande att se att det sker väldigt mycket. Det är ett stort intresse från producenter, materialtillverkare med flera. Det är många som vill förbättra materialåtervinningsgraden av exempelvis plast i slutänden. Alla pilar pekar på rätt håll kan man säga, men sedan kan takten vara olika i olika led, konstaterar Håkan Ohlsson och fortsätter:
- Vi upplever ett stort intresse från producenter när det gäller utveckling av mer återvinningsbara och hållbara förpackningar. Därmed finns också ett intresse från deras sida att engagera sig i hela processen, och bland annat tittar på hur man ser till att det kommer fram tillräckligt mycket råvara som kan användas. Det är när vi skapar det här engagemanget i hela kedjan som det rör på sig och det händer väldigt mycket nu.
- Jag känner att man kanske fokuserat för mycket enkom på insamling och då på bekvämlighet snarare än miljönytta och tron att det ska lösa hela frågan och så är det inte. Mina erfarenheter från liknande frågor är att det ofta kan vara bättre att reglera i form av tydliga mål och sedan låta alla involverade parter lösa uppgiften.
Det nya tänkta systemet, vad är FTI:s syn på vägledningen som kommit från Naturvårdsverket? Finns det utrymme för diskussioner om hur ett sådant här system ska utformas?
- Vi är nu inne i en intensiv samrådsprocess med Sveriges alla kommuner kring just denna sak. Det är oftast riktigt bra samtal. Vår utgångspunkt är miljönytta och cirkularitet och utifrån det tycker vi att det finns ett sådant utrymme. När det är en horisont på 8 till 10 år, så gäller det att systemet blir flexibelt så att man kan hantera de förändringar som sker både när det gäller inflödet i form av insamlat material och hur efterfrågan ser ut. När det gäller kartong till exempel tror jag att vi måste hitta vägar för att få fram renare fraktioner. Annars kommer det inte att finnas tillräckligt stor efterfrågan på det återvunna materialet. För att vi ska skapa cirkularitet måste vi ha ett system som är flexibelt och anpassningsbart till förändringar i vår omvärld, säger Håkan Ohlsson.
- Vi tycker att det finns utrymme för att ta olika hänsyn när det gäller utformningen av systemet i de vägledningar som finns. Sedan kan man tycka att det varit bättre att vara ännu mindre detaljerade från den reglerande myndighetens sida. Det gäller i alla marknader, så fort man försöker detaljreglera så riskerar man alltid att regleringen kommer att ligga efter verkligheten. Det säger jag också i perspektivet att vi nu ser hur engagerade både producenter och konsumenter är i de här frågorna. VI skulle lätt kunna hamna i en situation där producenter och konsumenter vill gå snabbt framåt men där regleringen släpar efter. Och det är något som gäller i stort sett alla områden. Tittar man för mycket på detaljerna så riskerar man alltid att det blir inaktuellt., konstaterar Ohlsson.
Konkret, vad blir effekterna av det nya systemet?
- Det kommer att bli enklare för konsumenten att återvinna och vi kommer ha ett stort fokus på kommunikation för att sprida kunskap till både producenter och konsumenter. Det kommer att krävas en väldigt stor folkbildningsinsats också. Information till konsumenten kommer att ha en stor och viktig roll för en verklig förändring. I generella termer, hela kedjan kommer att anpassa sig till och sträva efter att det i slutänden ska bli en råvara som går att använda. Dithän kommer vi att gå och det är i den riktningen mycket utvecklingsarbete går. Systemet kommer att öka insamlingen, men det i sig kommer inte att lösa alla utmaningarna. Det hade kanske varit bättre att i förordningen koncentrera sig mer på materialåtervinning regleringsmässigt. En sådan förändring kanske kommer i framtiden, säger Håkan Ohlsson.
Försvinner de välbekanta återvinningsstationerna i och med det nya systemet?
- Nej, återvinningsstationerna kommer fortsatt att vara en viktig del i insamlingssystemet. Vi ser att ÅVS-nätet kommer att vara en fortsatt viktig komponent för insamling från Sveriges hushåll också i framtiden. Det handlar inte om att ersätta detta. Vi kan se att i kommuner som har FNI så kommer fortfarande ca 50 % av materialet ändå in via ÅVS. Det kan ha en mängd orsaker. Dels kan de vara en buffert när det blir fullt i det egna kärlet, e-handel ger en massa wellpapp som är svår att knöla ner i tunnan och så vidare. Det handlar inte om att ersätta detta, men det kan bli anpassningar på olika ställen, tror Håkan Ohlsson.
Jobbar FTI med någon annan stor fråga för närvarande?
- Just nu är samråde med kommunerna vår stora prioritet, och en nödvändighet för att vi ska kunna utveckla framtidens insamlingssystem. Parallellt med det jobbar vi med att driva utvecklingen av mer hållbara förpackningar tillsammans med våra producenter, att få fler konsumenter att sortera och återvinna mera och att tömma, städa och se till att våra återvinningsstationer fungerar så väl som möjligt, avslutar Håkan Ohlsson.
