Han får Forska Sveriges hederspris
Hans Wigzell har varit professor både vid Uppsala universitet och vid Karolinska institutet. Under en period var han ordförande för Nobelkommittén i fysiologi eller medicin. Han har varit chef för Statens bakteriologiska laboratorium, SBL, och rektor vid Karolinska institutet. Som vetenskaplig rådgivare till regeringen Göran Person var Hans Wigzell initiativtagare till att Sverige skulle driva på skapandet av ett europeiskt forskningsråd. Efter många års arbete skapades år 2007 ERC, European Research Council, som nu utgör ett centralt nav för forskningsstöd i Europa. En lång och imponerande karriär som nu belönas med stiftelsen Forska Sveriges hedersutmärkelse.
– Jag har gjort mycket som har varit roligt men bland det allra bästa var att jag under många år spelade på Stadsteatern. Jag startade Vetenskapsteatern och spelade med bland annan Helge Skoog. Det var både roligt och gjorde nytta. Jag minns att det kom folk från departementen och tittade för att lära sig om vetenskap, berättar Hans Wigzell.
Under många år var han ledamot för Nobelkommittén på Karolinska institutet. I egenskap av rektor vid Karolinska institutet försåg han sig med ett middagssällskap utöver det vanliga:
– Vi bjöd alltid hem Nobelpristagarna på middag. Vilka människor jag fick träffa! Där satt de dödströtta efter långa resor och var nervösa för sitt tal de skulle hålla i Blå hallen. Det var en spännande och lärorik tid.
Under sin tid som rektor vid Karolinska institutet skapade Hans Wigzell bland annat Centrum för Medicinska Innovationer, CMI, och ur denna tankesmedja är Stockholm School of Entrepreneurship sprungen.
– Vi firar 20-års jubileum nu och har en mycket framgångsrik tid bakom oss. Mer än 1500 bolag är sprungna ur denna skola och vi har vunnit internationella tävlingar där vi till och med har slagit Harvard på fingrarna. Sånt är alltid kul.
Under hela sin karriär har Hans Wigzell verkat för att stärka vetenskapens ställning och han är ledamot i en rad tunga institutioner som Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Faktaresistens och förenklade sanningar oroar honom.
– Förenklade lösningar som kommer från populister är väldigt farligt. Förklaringar och lösningar som menar att företeelser inte är komplicerade är nonsens. Verkligheten och livet självt är komplext! Men detta går hem hos stora delar av befolkningen för att man gillar och vill att det ska vara enkelt. Det är farligt.
Men att hitta förenklade, missvisande, lösningar är inte detsamma som att kunna uttrycka sig enkelt. Klarar man inte av att förklara vad man håller på med på ett enkelt sätt ska man ifrågasätta det man gör, det har varit en av Hans Wigzells ledstjärnor.
– För att kunna få pengar till sin forskning måste man kunna förklara vad man gör och varför så att folk begriper. Var inte rädd för att göra en barnslig Kalle Anka-skiss i stället för att grotta ner dig i komplexa och detaljerade beskrivningar. Berätta i historier. Ge folk stories som de i sin tur kan föra vidare.
I en tid där informations- och desinformationsflödet är enormt ställs större och annorlunda krav på forskare.
– En forskare måste vara väldigt duktig på att söka och skriva anslag, inte bara i Sverige utan även i Europa och USA. Förutom forskarkompetensen måste man idag ha skivfärdigheter och en social kompetens. Detta går inte alltid hand i hand. Dessutom måste man i sin kommunikation ha högre höjd och starkare kulört för att synas och höras men i det finns risken att man felaktigt börjar betona ytterligheter bara för att få rum.
I år tilldelas Hans Wigzell Forska Sveriges hedersutmärkelse för att uppmärksamma hans livslånga insats för att stärka Sverige som life science-nation och stärka vetenskapens ställning i landet.
– Det finns få saker som är så tydliga i sin användning som det som medicinsk forskning leder framtill. Folk lever längre och ekonomin påverkas positivt. Medicinsk forskning är lönsam både för samhället och för människorna.
