23948sdkhjf

Funktionsupphandling ger bättre beläggning

Funktionsupphandlingar över lång tid ger NCC:s danska bolag goda möjligheter till långtidstester av asfaltbeläggningar med olika typer av återvunnet material. Målet är inte bara att minska behovet av traditionella råvaror utan också att förbättra kvalitén på asfalten.

Asfalt, glas, betong, flygaska. Det är bara några av de restprodukter som i rätt format och rätt volym kan användas vid tillverkning av asfalt. Bakom varje fungerande recept ligger dock mängder med experimenterande och långvariga testperioder. Inte minst behovet av tester under lång tid är ett av de svåraste hindren att ta sig över i jakten på hållbara och mer miljöanpassade produkter.

För asfaltverksamheten i danska NCC Industry har långtidskontrakt – 15 år är inte ovanligt – med kommunerna visat sig vara en väl fungerande väg i företagets strävan att leverera asfaltbeläggningar som håller önskad kvalitet och som också kan innehålla material som annars riskerar att hamna på deponier.

Ett funktionskontrakt gör att vi fortlöpande kan se resultaten av våra försök med bland annat återvunnet material i asfalten. Vi breddar därigenom hela tiden vår kunskap om vilka material och vilka mängder som lämpar sig bäst för trafikbelastningar av olika slag, säger Bjarne Bo Lund-Jensen, produktchef inom asfaltverksamheten i NCC Industry.

En av de kommuner som valt att teckna funktionsbaserade långtidskontrakt med NCC är Skanderborg. Avtalet omfattar ungefär 500 kilometer väg, något som ger både tid och plats för experiment med återvunnet material.

Inom såväl NCC som kommunens avdelning för väg och trafik är man överens om att det finns stora vinster att hämta hem långsiktigt genom att göra tester på korta, väl avgränsade vägsträckningar. Det finns en övertygelse om att resultatet kan räknas hem i form av smarta lösningar som gynnar miljön, infrastrukturen och medborgarna.

Senast har företaget arbetat med krossad betong för att försöka utröna hur stor andel av asfalten som kan utgöras av den typen av återvunnet material.

Vi har fått möjlighet till att göra en mängd experiment i både stor och liten skala på de kommunala vägarna här i Skanderborg. Exempelvis har vi kunnat ta fram en optimerad slitlagerbeläggning som kan kan komma väl till pass på kommunens större vägar i framtiden, säger Svend Erik Nielsen, som är NCC Industrys ansvarige för underhållet av vägar och cykelbanor i Skanderborg.

Så här långt har ett flertal material som kan användas i asfalten identifierats:

Asfalt: Enligt NCC återanvänds årligen upp mot 600 000 ton asfalt som fräses bort från de danska vägarna innan ny beläggning appliceras. Återvunnen asfalt får inte användas i slitlagren på de statliga vägarna, men startbanan på Århus flygplats är ett exempel på hur 15 procent återvunnen asfalt ingår i beläggningen som, enligt NCC, klarat sig bra i sex år.

Betong: Rivningsmassor får inte användas i de danska vägarna av rädsla för att de ska innehålla PCB. Däremot är det fritt fram för betong som kommer från betongproducenterna, exempelvis från betongbilar som inte kunnat tömma hela lasten. NCC:s erfarenheter är att ungefär 15 procent av asfaltmassan i bärlagret kan bestå av krossad betong utan att kvalitén påverkas negativt.

Glas: Enligt NCC kan upp till 25 procent av asfalten i bärlagret utgöras av krossat glas. Företaget hänvisar dessutom till amerikanska studier som säger att materialet även kan användas i slitlager, men då som mest upp till 10-15 procent.

Järnvägsballast: Den ballast som byts ut på järnvägsnätet är i allmänhet av hög kvalitet och lämpar sig synnerligen väl i krossat tillstånd för asfaltproduktion – dock måste den först rensas från skräp av alla slag.

Stenmaterial från sopmaskiner: Innehållet i de sopmaskiner som håller rent på gator och torg betraktas inte längre som avfall för deponi utan används nu, enligt NCC, till 80 procent i asfaltproduktionen. I sorteringsanläggningar tas tusentals ton av främst sand, men också grus och lite större stenar, om hand. Materialet innehåller även en del föroreningar, men dessa bedöms vara så små att de inte utgör något hinder för asfaltproduktion.

Flygaska: I exempelvis Polen har åtskilliga betongstationer byggts i anslutning till kolkraftverk för att den flygaska som bildas ska kunna användas i betongproduktionen. Askan är också användbar i stället för kalk vid asfaltproduktion, vilket dels löser ett avfallsproblem och dels förbättrar asfaltens CO2-värde.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062