Patrick Trägårdh

– De viktigaste vägarna kommer att åtgärdas först, andra får vänta tills de översvämmas eller att det är dags för normalt underhåll, säger geotekniker Agne Gunnarsson på Trafikverket.

Klimatförändringarna väntas bland annat leda till höjda havsnivåer, ökade nederbördsmängder, kortare perioder med tjäle och mer extremt väder. Och därmed också växande påfrestningar på infrastrukturen. Ökat regnande till exempel, väntas göra att fler vägar spolas bort och brokonstruktioner skadas samtidigt som riskerna för ras, erosion och skred ökar.

I sitt förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 satsar Trafikverket cirka 1,5 miljarder kronor av bärighetsanslaget på att klimatanpassa vägsystemet.

Geotekniker Agne Gunnarsson arbetar bland annat med att identifiera geotekniska risker i vägnätet, det vill säga platser med ökad risk för översvämning, bortspolning, ras och skred.

– Blir det mer nederbörd, stiger nivåerna i vattendragen och då kommer många av dagens vägar att ligga för lågt. Västsverige är ett område där nederbörden väntas öka ganska rejält. Mellansverige är ett andra område som kan få problem.

När det gäller risken för vårfloder finns inget tydligt svar att ge annat än att det kan bli väldigt stora variationer.

– Snörika vintrar kan det bli stora vårfloder, framför allt när avsmältningsperioden är kort. Vid snabbt stigande temperaturer i kombination med mycket regnande kan det dessutom gå otroligt fort. En vår med mycket tö i kombination med frysgrader under nätterna, och hög avdunstning, lär det å andra sidan inte bli större problem än vad vi har idag. Det blir med andra ord omfattande svängningar.