Fackförbundet Seko och Vänsterpartiet har länge hävdat att en återgång till planekonomi är den gordiska knut som en gång för alla ska lösa upp alla problem med dagens kraftigt eftersatta järnvägssystem i Sverige. På senare tid har ytterligare en förespråkare för planekonomin tagit plats på spelplanen – infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Trots de stora bristerna i det svenska järnvägsnätet har regering efter regering oavsett politisk hemvist varit förvånansvärt ointresserade av att få någon rätsida på problemen. Följden är att kapaciteten inte räcker till på vissa sträckor samtidigt som ett redan skakigt system drabbas av ständiga störningar på grund av bristande underhåll.

Det enda reella försök som gjorts för att höja kvaliteten på den spårbundna trafiken är bolagiseringen av den egenregiverksamhet som bedrevs av det som då var Banverket. I en VTI-studie dras slutsatsen att den konkurrensutsättning som följde med bolagiseringen lett till både billigare och bättre järnvägsunderhåll. Förbättringarna har dock inte varit större än att en stor del av störningarna kvarstår.

I praktiken är dock skillnaden mot tidigare marginell vad gäller utförandet. Staten svarar fortfarande för den övergripande strategin, upphandlingar och kontroll genom Trafikverket. Den dominerande utföraren är Banverkets tidigare egenregiverksamhet som bytt namn till Infranord. Merparten av arbetet med den svenska järnvägen utförs därmed i princip av samma organisation som tidigare – om än något vässad tack vare konkurrenssituationen.

Det uppskattas inte av Vänsterpartiet och Seko, där ett hårdnackat motstånd mot allt vad konkurrens heter sitter väl förankrat i respektive DNA. Att företrädare för regeringen nu hoppar på samma urspårade tåg för att återföra Infranords underhållsverksamhet till Trafikverket är betydligt allvarligare.

Planekonomiskt tänkande överlevde visserligen dinosaurierna, men har lika lite att tillföra ett modernt samhälle. Säkerställ i stället att Trafikverket har den kompetens som behövs för att göra de upphandlingar och kontroller som krävs för att ge Sverige ett över tid hållbart järnvägsnät.