Halkbekämpningen med den egna Karlstadlaken har underlättat halkbekämpningen i Karlstad kommun. Foto: Johan Eklund för Karlstad kommun.

Av Ulrika Andersson den 19 februari 2018 08:59

Upplands Väsby. Ströman Maskin anordnade i februari ett seminarium där fokus bland annat låg på hur den så kallade Karlstadlaken fungerar som halkbekämpning på gång- och cykelvägar.

På plats fanns mannen bakom produkten, Tomas Stomberg, vd på Saturator Consulting AB och transportledare på Karlstad kommun.

Han mindes tillbaka till 2014, då Karlstad, som många andra kommuner, testade sopsaltning av gång- och cykelbanor.

Det gick inte särskilt bra.

– Vi var sämst i Sverige, berättar han.

Det blev ständiga återfrysningar, utgifterna sköt i höjden och personalen tappade sugen.

Kommunen anlitade därför en forskare från VTI för att ta reda på vad som gått fel, var det fel på utrustningen eller på personalens sätt att utföra arbetet?

Svaret på frågorna var dock nej, och Tomas Stomberg började fundera på om själva saltlaken kunde förbättras.

– Om man blandade den med något kanske det kunde underlätta på ytor där man inte har hjälp av trafiken.

Saltlösning som läggs ut på större vägar aktiveras av alla fordon, på gång- och cykelvägar saknas den friktionen och Tomas Stomberg funderade därför på hur olika salters egenskaper skulle kunna kombineras.

– Jag kom på att natriumklorid har en kylande effekt, det är en fördel eftersom den inte drar åt sig fukt och det får vägen att torka upp.

– Kalciumklorid däremot har en värmande effekt, den drar åt sig fukt och används därför för att dammbinda vägar.

Hypotesen var att en lagom mix skulle förbättra resultatet och fungera även i lägre temperaturer. Tomas Stomberg tog sig an utmaningen, han tömde sitt kylskåp, köpte hem massor av salt och började experimentera på egen hand.

Efter många tester, ideliga diskussioner med saltproducenterna och en hel del huvudbry kom han fram till att den ultimata blandningen bestod av 20 procent 36-procentig kalciumklorid och 80 procent 23-procentig natriumklorid.

Karlstadlaken var därmed född och togs i bruk i Karlstad kommun.

Enligt Tomas Stomberg har kommunens vinterväghållning sedan dess blivit mycket bättre, med färre utryckningar, minskade kostnader och färre olyckor

– Det står också helt klart att Karlstadlaken inte kräver lika mycket trafik för att hålla sig aktivt, fördelen är lägre återfrysningstemperaturer och färre återfrysningar, det är dessutom ekonomiskt fördelaktigt, vi sparade 300 000 i rena pengar på färre utryckningar första året.

Han ser det som en stor samhällsvinst att sopsalta med laken och uppger att det inte blir mer salt på vägarna även om Karlstadlaken läggs ut lite tjockare, 1,6 gram istället för 1,4 gram per kvadratmeter.

– Förut fick vi ofta lägga ut salt två gånger på en 24-timmarsperiod på grund av risken för återfrysning, nu räcker det med en vända.

– Vi lägger alltså ut mindre salt per dygn i dag.

Läs mer om halkbekämpning och dammbindning – klicka på länkarna nedan!

Nya innovationer har revolutionerat vägunderhållet hävdar Ströman Maskin, läs mer här.

Karlstadlaken visade sig få oväntad bonuseffekt – nu används den även sommartid för dammbindning. ”De pengar vi sparar kan vi använda till drift i stället – grusa mer, hyvla mer och höja kvaliteten på grusvägarna ytterligare.” Läs mer här.

Peab fick koll på skogsvägsdammet och tjänar en hacka på kuppen. ”Det har varit lönsamt för oss, i stället för en återkommande årlig kostnad har vi nu intäkter med bra förtjänst.”

I Kristianstad spelar det ingen roll om saltbilsföraren är nybörjare eller veteran – rutten ska utföras på exakt samma sätt varje gång. Läs mer här.

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!