Enligt forskning från Stockholms universitet kan var tredje flicka med två utlandsfödda föräldrar vara drabbad av hedersförtryck. Foto: Pixabay

Det är en klar höjning. Sedan 2015 har antalet nya ungdomar som söker hjälp hos oss ökat med 50 procent, säger Dilek Baladiz, enhetschef på Origo, ett resurscentrum mot hedersförtryck i Stockholm.

Tolkningarna går dock isär när det gäller orsaken till ökningen. Dilek Baladiz tror att det framför allt handlar om en ökad medvetenhet.

– Fler har de här glasögonen på sig. Man ser signaler, vågar ställa frågor och börjar agera mer. Det kan också vara så att det är fler ungdomar i dag som faktiskt inte längre finner sig i förtrycket, säger Dilek Baladiz.

Sara Mohammad på ”Glöm aldrig Pela och Fadime”, GAPF, tror däremot att fler verkligen utsätts, och hon tycker sig också se att våldet blir alltmer utstuderat.

– Gärningsmän är tydligare med symboliska tecken som ska visa att "det här handlar om min heder och din skam".

Ett exempel är ett hedersmord i Årsta i Stockholm där mannen stympade kvinnans ansikte.

Organisationerna vittnar också om att förtrycket trappats upp, framför allt i de segregerade förorterna, skriver TT.

– I vissa områden är förtrycket påtagligt. Ju fler landsmän i ett område, desto starkare påtryckningar är det att man lever enligt hedersnormerna och desto fler vakande ögon. Det kan inte vara lätt för ungdomarna som lever där att ha vakande ögon på sig, se sig om över axeln och försöka undvika att hamna i centrum för ryktesspridningar, säger Dilek Baladiz.

Hur många som lever under hedersförtryck i Sverige är det ingen som vet. Enligt forskning från Stockholms universitet kan var tredje flicka med två utlandsfödda föräldrar vara drabbad. Mörkertalet tros vara stort.