Sverigeförhandlingen överlämnad

Höghastighetsjärnvägen ska lånefinansieras anser Sverigeförhandlingen som är mycket nöjda med sin slutrapport som nu lämnats över till infrastrukturministern. "Med lånefinansiering kan järnvägen byggas ut snabbt, vilket är en förutsättning för att få ut alla samhällsnyttor och klimateffekter."

Sverigeförhandlingens slutrapport, samt de avtal som tecknats med totalt 20 kommuner och sex regioner, överlämnades den 20 december till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

I ett pressmeddelande förklarar Sverigeförhandlingen att deras uppgift varit att se till att den totalt 75 mil långa järnvägen kan förverkligas ”snabbt”, nu uppges alla förhandlingar när det gäller stationslägen, medfinansiering och nya bostäder vara klara.

I rapporten förklarar förhandlarna hur Stockholm, Göteborg och Malmö ska kunna knytas samman av en höghastighetsjärnväg, men också hur kollektivtrafiken ska kunna förbättras och totalt 285 400 bostäder byggas.

När det gäller järnvägen är lånefinansiering en viktig bit anser förhandlingspersonerna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman.

− Höghastighetsjärnvägen är vår största infrastruktursatsning på 150 år och en nödvändig satsning på vårt järnvägssystem. Med lånefinansiering kan järnvägen byggas ut snabbt, vilket är en förutsättning för att få ut alla samhällsnyttor och klimateffekter. Då riskerar vi heller inte att under lång tid tränga ut andra angelägna infrastrukturinvesteringar. Höghastighetsjärnvägen är ett samhällsbygge som inte kan vänta, säger HG Wessberg i pressmeddelandet.

− När vi bygger ut järnvägen för höghastighetståg som kan köra i hastigheter om 320 km/h skapar det enorma samhälls- och klimateffekter. Tio miljoner människor inom triangeln Stockholm, Malmö–Köpenhamn och Göteborg kommer att kunna nå varandra inom 2-3 timmars restid. Höghastighetsjärnvägen är dessutom ett viktigt bidrag för att Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045, säger Catharina Håkansson Boman i samma pressmeddelande.

I uppdraget ingick också att komma överens med olika parter om hur kollektivtrafiken kan förbättras och bostadsbyggande öka i storstadsregionerna.

Enligt Sverigeförhandlingens förhandlare har förhandlingarna lett till avtal om utbyggd kollektivtrafik och cykelåtgärder till en total investeringskostnad på 38,4 miljarder kronor, exempel på insatser är ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan i Stockholm, BRT-lösningar i Skåne, linbana i Göteborg och 13,8 mil ny cykelbana.

När det gäller att koppla ihop järnvägssatsningen med bostadsbyggande anser sig förhandlarna också ha nått målet.

− Sverigeförhandlingens uppdrag har inte bara varit att lösa ett transportproblem. Det handlar om ett helt samhällsbygge och vi har lika mycket varit en bostadsförhandling. Vårt mål om 100 000 nya bostäder har vi uppnått med råge. I dag har vi avtal om totalt 285 400 nya bostäder i våra storstäder och längs den nya höghastighetsjärnvägen, säger HG Wessberg.

− Vårt arbetssätt bygger på en värdeskapande förhandlingsmodell som baseras på nyttor. Den har gett tydliga resultat och vi föreslår därför i vår slutrapport att modellen ska fortsätta användas i kommande förhandlingar mellan staten, kommuner och regioner, säger Catharina Håkansson Boman.

Sverigeförhandlingens förslag

Höghastighetsjärnvägen ska byggas för tåg som kan köra i hastigheter om 320 km/h. Då blir restiden Stockholm–Göteborg två timmar och Stockholm–Malmö två och en halv timmar. Spåren kommer också att trafikeras av snabb storregional tågtrafik i 250 km/h.
Utbyggnaden ska ske snabbt och båda sträckorna bör vara färdigställda cirka 2035. Det är en förutsättning för att realisera alla samhällsnyttor och de stora klimateffekterna. Bygger man snabbt och på rätt sätt kan höghastighetsjärnvägen vara klimatneutral fyra år efter trafikstart. En mer långsam utbyggnad innebär dessutom merkostnader.
Byggandet av höghastighetsjärnvägen ska finansieras via ett eget anslag genom lån i Riksgälden.
Gröna obligationer är ett sätt att bidra till gröna investeringar och en hållbar finansmarknad. Vi föreslår därför att Riksgälden får i uppdrag att utvärdera möjligheterna att en del av upplåningen sker i form av gröna obligationer.
För att skapa transparens och tydlighet föreslår vi att arbetet med höghastighetsjärnvägens planering och utbyggnad bedrivs inom en egen projektorganisation t.ex. i form av ett helägt statligt bolag eller som en del av en befintlig organisation.