Städbranschens värde på den offentliga marknaden uppgår till över 5 miljarder kronor av de totalt 642 miljarder kronor som Sverige upphandlade för 2015. Men städ- och servicebranschens deltagande i offentliga upphandlingar har minskat med 8,9 procentenheter sedan 2013, skriver Almega i årets branschrapport. 

Drygt 60 procent av Sveriges städ- och serviceföretag deltar inte i offentliga upphandlingar. Av de företag som svarat på branschrapportens enkät, uppgav de allra flesta att tilldelningen enligt lägsta pris var en anledning till att inte delta. 

20 procent av företagen i Almegas enkät har deltagit i upphandlingar där vinnande anbud legat under 230 kronor per timme.

Enligt uppgifter i branschrapporten ligger timpriset, inklusive kostnader enligt SCB Städindex, genomsnittlig sjukfrånvaro och en företagsvinst på 4,6 procent, på dryga 262 kronor. Men trots att siffran finns i rapporten, ska man inte uppfatta den som Almegas rekommendation.

Emma Dehmer Unevik, ordförande för Almega Städföretagen säger:

– Det är olyckligt att den siffran inte är tydligare förklarad i branschrapporten. 262 kronor är en timkostnad baserad på personal med ingångslön. Dessutom ingår inte utgifter för exempelvis arbetskläder, arbetsmiljö, utbildning, arbetsledning, lokalkostnader och marknadsföring. Allt det är nödvändiga utgifter för ett seriöst städbolag.

Bara lönetillägget för personal med sex års branschvana, pressar upp timkostnaden till 282 kronor, fortfarande utan att de övriga tilläggen är medräknade. Den som räknar på de totala utgifterna inser ganska enkelt att cirka 300 kronor per timme är ett betydligt mer reellt pris. Kanske något mer. 

Emma Dehmer Unevik är inte bara ordförande i Almega Städföretagen, utan också vd för Stockholms Städsystem och som sådan sa hon i Rent nummer 3/2017 att den prispressen i offentliga upphandlingar gör att de känner sig tvingade att avstå från att delta. 

– Offentliga inköpare borde ju vara en förebild för privata inköpare. I verkligheten är det precis tvärtom. Man kan inte som upphandlare gå på lägsta pris hela tiden och förvänta sig att det ska bli bra.

I rut-branschen, som inte ingår i Almegas rapport, ligger priserna ofta ännu lägre. Christina Holmefalk, enhetschef för Rengörare Näslund Hemma, säger att priserna kan ligga så lågt som på 130-150 kronor per timme.

– För oss är det viktigast att vi konkurrerar med bättre kvalitet och service, att vi håller vad vi lovar, har utbildad personal med kollektivavtal, bra arbetsförhållanden och miljömärkta produkter.

Suzanne Karlsson, vd för Wärna Mellansverige och Kiriakola de Luca, vice vd för Top Städ i Norrköping, är två andra som inte heller deltar i offentliga upphandlingar. De hävdar båda två att de låga priserna gör det omöjligt att hålla på företagens grundvärdringar om anständiga arbetsvillkor och kvalitet på leveransen.

Konkurrensen från oseriösa aktörer i branschen upplevs också som ett stort problem hos majoriteten av företagen. Upphandlingsvillkoren på städmarknaden förmår inte alltid utestänga oseriösa aktörer, skriver Almega.

Det är också en av förklaringarna till att majoriteten av företagen erbjuder kunderna närliggande tjänster som kan utföras med samma personal. Antingen FM-tjänster eller rut-tjänster. Exempelvis erbjuder 78,3 procent av Almegas medlemsföretag även hushushållsnära tjänster, vilket är en ökning med fem procentenheter i jämförelse med föregående år.

Trots de många problemen går branschen ändå framåt. Enligt rapporten ökade den totala nettoomsättningen i branschen med 734 miljoner kronor mellan 2015 och 2016, vilket ska jämföras med den minskning på 213 miljoner som redovisades mellan 2014 och 2015.

För Almegas medlemsföretag var 2016 ännu lite bättre. Tillsammans ökade de nettoomsättningen med hela 821 miljoner kronor och landade på 25,5 miljarder kronor i omsättning (exklusive sanerings- och hemserviceföretagen), vilket motsvarar 87 procent av branschens totala omsättning.