Stipendiet får hon för att hon ”lägger ytterligare en viktig pusselbit för att lösa utmaningen med att återvinna textilier”.  Hennes masteruppsats ”Separation for regeneration” har utförts på Chalmers inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion och påvisar att det finns goda möjligheter att separera bomull från polyester även för textilier som använts under flera år inom sjukvården. Efter separering har bomullen de kemiska egenskaper som gör att materialet skulle kunna återvinnas till nya viskosfibrer.

- Jag har alltid varit intresserad av kombinationen av textil och teknik och jag har ett brinnande intresse för hållbarhet. Därför tyckte jag detta projekt var väldigt spännande eftersom det skulle kunna göra det möjligt att återvinna stora mängder av textil som används inom servicebranscher, exempelvis. hotell och sjukhus, säger Stina i ett pressmeddelande.

Stina har använt sig av en metod som kallas alkalisk hydrolys för att bryta ner polyesterfibern i textilier som innehåller både bomull och polyester. Genom att behandla materialet i natriumhydroxidlösning under 390 minuter i 90 grader bryts polyestern helt ner till sina beståndsdelar. Dessa skulle kunna återanvändas för att producera ny polyester. Bomullsfibrerna, som nästan bara innehåller cellulosa, kan användas för att tillverka nya viskosmaterial.

Det som gör att Stinas forskning sticker ut är att den visar att separationsmetoden även fungerar för textilier som har använts under lång tid och som har genomgått upp till 50 tvättar. Det man tidigare trott är att bomullen på molekylnivå är alldeles för påverkad av tvätt och användning för att kunna återvinnas.

- Det är ett positivt resultat eftersom det visar att det går att återvinna gamla sjukhuslakan. Tidigare har nya, oanvända lakan använts i separeringsprocessen, i syfte att testa om metoden kan fungera överhuvudtaget. Men det som egentligen är intressant är ju att se hur vi kan återvinna lakan och textilier som använts, istället för att kassera dem. Det min studie visar är att det finns en stor andel bomull kvar i uttjänta lakan som kan användas för att göra nya textilfibrer av, som viskos eller lyocellfibrer, fortsätter Sinta Björquist.

Prissumman på 30 000 kr kommer att användas för fortsatt forskning inom området, bland annat genom att förädla de fibrer som utvunnits ur separeringen.