"Många entreprenörer är alldeles för snälla"
Av Entreprenörer har mycket att förlora om beställaren inte fullgör sina skyldigheter och bör därför se till att skaffa sig kunskap och vara mycket tydliga i sin kommunikation med beställaren anser Carl Johan Törnros, advokat på Terra Advokat AB.
– Innan man ens skriver på avtalet är det A och O att vara tydlig – vill man undvika förluster är det är viktigt att vara överens från början om vad som ska göras och vilken ersättning entreprenören ska ha för det.
Han har 15 års erfarenhet av entreprenadjuridik och var under många år anställd av bransch-och arbetsgivareorganisationen Maskinentreprenörerna. Nu driver han en egen advokatfirma och han kan med facit i hand se att maskinentreprenörer har anledning att försöka skydda sig.
– Det har blivit vanligare att man råkar illa ut under de senaste åren.
Som tur är finns det en hel del entreprenörerna kan göra för att undvika oseriösa (eller för den delen okunniga) beställare som inte kan eller vill fullfölja sin del av avtalet.
– Ta referenser och kolla upp beställarens ekonomi, ta reda på om de har finansiering så att de klarar av att betala sina entreprenörer, råder Carl Johan Törnros.
– Att kräva bankgaranti, moderbolagsgaranti eller andra typer av säkerhet kan vara ett sätt att försäkra sig om att beställaren klarar av sina åtaganden.
Han rekommenderar att entreprenörerna gör sitt yttersta för att förvissa sig om att beställaren klarar av att betala, detta gäller framförallt nya oprövade beställare.
– I en högkonjunktur byggs det mycket och det drar till sig en hel del nya företag som kanske inte har den kunskap som krävs även om de inte behöver vara oseriösa.
Det är också viktigt att säkra betalningsrutinerna, Carl Johan Törnros rekommenderar att man gör upp en betalningsplan och ser till att få betalt under projektets gång i stället för att jobba klart och sedan skicka en jättenota.
– Det är inte bra att låta fordringarna bli för stora – då sitter entreprenören i en dålig förhandlingssituation, och det vet beställaren ofta om.
En betalningsplan bör vara kopplad till prestation, den kan till exempel gå ut på att entreprenören får en första betalning när etableringen är gjord, den andra när en viss uppgift är klar, och så vidare.
Betalningstiderna bör dessutom hållas korta, anser Carl Johan Törnros.
– Ju mindre pengar man ligger ute med, desto bättre, framförallt bör man aldrig ligga ute med så mycket pengar att man äventyrar sitt företags existens om man inte får betalt.
Det kan till exempel räcka med att ge beställaren tio dagar på sig att betala.
– Jobbar man 30 dagar och sedan skickar en faktura med 30 dagars betalningstid tar det två månader innan man vet om man får betalt eller inte.
Ett annat sätt att minska sina risker är att låta beställaren betala för materialet.
– Det är förvisso en mindre del av utgifterna men om fakturorna för material går direkt till beställaren slipper entreprenören ligga ute med de pengarna.
Carl Johan Törnros råder också entreprenörerna att stå på sig.
– Många entreprenörer är alldeles för snälla, om de inte får betalt fortsätter de att jobba när beställaren lovar att de ”ska betala snart”.
Han råder den som inte får betalt att lägga ner arbetet direkt och underrätta beställaren om att arbetet återupptas så snart betalningen erlagts.
– Att beställaren plötsligt har ont om pengar är illavarslande och fortsätter man jobba då blir fordringarna ännu större och risken för att göra kreditförluster ökar.
Kan man verkligen ställa alla dessa krav när konkurrensen om uppdragen är hård?
– Allt är förstås öppet för förhandling och i den konjunktur som råder nu är det lättare att ställa krav, det finns mycket jobb särskilt i storstadsområdena, säger Carl Johan Törnros.
Han konstaterar också att den som inte törs ”bråka” eller som viker ner sig för krånglande beställare löper risken att råka ut för stora eller små förluster, det kostar också på att ägna tid åt att dividera med beställaren om betalning.
– Framgångsfaktorn för ett företag beror ofta på vilka affärsparters man väljer, det finns stora vinster i att faktiskt ställa krav.
Leveranstidningen Entreprenad har skrivit mycket mer om detta, se länkarna nedan!
Ta de där jobbiga samtalen, råder Skatteverket.
Är beställaren seriös eller inte? Så här hittar du informationen.
"Nu är vi trötta på det här, vi vill också varna andra."
"Där stod vi med fordringar på 400 000 och kostnader på 300 000- 350 000."
Vad kan Kronofogden göra?———————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
