23948sdkhjf

Destroy har förlorat miljoner

"Där stod vi med fordringar på 400 000 och kostnader på 300 000- 350 000."

Oseriösa beställare kan drabba en rivningsentreprenör hårt, rivningen, med mycket maskiner och många mannar, är ofta slutförd innan första fakturan ska betalas.
– Där stod vi med fordringar på 400 000 och kostnader på 300 000- 350 000.

Skogås. Rivningsentreprenören Destroy arbetar främst för gamla beprövade kunder, men ett nytillskott måste alltid till.

– Med en omsättning på 70-80 miljoner per år krävs att det kommer in några nya varje år, säger vd Johan Ahlström.

Att ta sig an nya kunder innebär ett visst mått av osäkerhet. Är beställaren seriös? Kommer vi att få betalt?

Destroy har råkat ut för flera kunder som inte ville eller kunde göra rätt för sig. Ifjol fick de till exempel ett uppdrag av en byggfirma som i sin tur anlitats av ett välrenommerat fastighetsbolag, Destroy skulle utföra en rivning och eftersom det var en helt ny kund försökte de skydda sig så gott de kunde.

– Vi valde att ha en kort betalningstid men det tar ju ändå 1-2 veckor innan man kan skicka första fakturan och sedan är det tio dagars betalningstid på det, konstaterar Johan Ahlström.

När betalningstiden gått ut var Destroy nästan klara med jobbet men några pengar såg de inte röken av.

– Där stod vi med fordringar på 400 000 och kostnader på 300 000- 350 000, vi hade gått in med stora maskiner och 10-15 man och hade anlitat egna underentreprenörer som vi måste betala, säger affärschefen Tony Stigmanslid.

Destroy vände sig omgående till Kronofogden för att få sina pengar och ett betalningsföreläggande skickades ut.

– Men det är en lång process, byggföretaget hann gå i konkurs och när konkursförvaltaren delar ut pengarna går skatter, banker, löner och staten alltid först, säger Johan Ahlström.

– Det var inte bara vi som inte fick betalt, det var elfirman, betongfirman, målningsfirman, ställningsbyggarna med flera, säger Mikael van Krantz, projektledare på Destroy.

Destroy råkade illa ut på ett annat sätt i ett löpande kontrakt. Kunden var ny och Destroy valde därför inledningsvis en kort faktureringstid.

– Vi satte in maskiner och gubbar och skulle få betalt per gubbe och timme, vi skickade en stor faktura tidigt, 250 000 kronor som skulle betalas på tio dagar, berättar Tony Stigmanslid.

När pengarna landade på kontot drog Destroy en lättnadens suck, men lugnet visade sig vara bedrägligt.

Rivarna fortsatte att jobba och satte inte samma korta tid på nästa faktura. 1,5 månad senare förföll faktura nummer två och den här gången frös pengarna inne.

Beställaren lovade att betalningen var på gång ”snart” och Destroy hann jobba tre veckor till innan de slog till bromsen.

– Det började osa katt, konstaterar Tony Stigmanslid.

Destroy hade vid det laget arbetat i flera månader med 10-15 man och en massa maskiner, de låg ute med över en miljon kronor i kostnader och vände sig omgående till Kronofogden.

– De tar ju tyvärr god tid på sig, särskilt om kunden nekar, säger Tony Stigmanslid.

– Att bestrida kraven är ofta ett sätt att köpa sig tid, inflikar Johan Ahlström.

Frågan gick sedermera vidare till Tingsrätten men byggbolaget fördröjde processen ytterligare genom att byta namn och säte.

–  Fallet kunde därför inte avgöras i Södertörns tingsrätt, konstaterar Johan Ahlström.

Ärendet ska tas upp i en annan tingsrätt i en annan stad, Destroy hoppas få rätt i slutändan men konstaterar att bara fördröjningen skulle ha kunnat få ett mindre företag att gå omkull.

– Är det ett litet företag med 1-2 man blir det rena dödsstöten, säger Mikael van Krantz.

Just det här byggbolaget hävdar att de inte kan betala eftersom de inte fått betalt själva ännu, ett argument som Destroy underkänner.

– Man hör väldigt ofta att beställare säger att ”du får betalt när jag får betalt” men det är ett felaktigt sätt att se på det, då är det du som misslyckats i ditt arbete och det ska inte påverka min fordran, säger Johan Ahlström, som tycker sig se att betalningsviljan minskat under de senaste åren.

– Många företag utnyttjar andra företags välvilja, det är dock stor skillnad på om ett företag går i konkurs på grund av att de misslyckas med sina affärer eller om de medvetet försöker luras.

Om en etablerad kund missar betalningen på grund av ett ärligt misslyckande kan han tänka sig att ta kunden till nåder när denne är på fötter igen.

Lurendrejarna vill han dock slippa.

– Vi är trötta på det här.

Ett besläktat problem är att det ibland kan vara svårt att få betalt för det jobb man faktiskt utför i ett projekt.

– För 20 år sedan räckte det kanske med ett handslag och en muntlig överenskommelse. I dag bör entreprenörer vara betydligt mer noggranna med att få allt skriftligt, råder Johan Ahlström.

– Det är inte ovanligt att beställaren förnekar att jobbet är beställt, ord står mot ord och oftast är det entreprenören som får vika ner sig.

Så kallade ”äta-frågor” är vanliga, problem som uppkommer under arbetets gång och som måste lösas.

– Det kan bli 100 frågor-och-svar under ett projekt men vi märker att beställare kan sätta i system att aldrig besvara ”äta-frågor” skriftligt, de ringer tillbaka och säger ”kör” men vi får inget svart-på-vitt, säger Johan Ahlström.

– Då gäller det att vara trygg med just den platschefen, är det en platschef som är orolig för att ekonomin ska hålla finns risken att de börjar ”kriga” mot sina underentreprenörer.

Destroy har tagit sig an även detta problem.

– Vi instruerar alla våra arbetsledare att kräva ett sms eller ett mejl, vi vill att jobbet beställs skriftligt, annars kommer vi inte att utföra det.

Här finns det utrymme för förbättring både hos beställaren, som måste stå för sina avtal och förtydliga vad de egentligen vill ha, och hos entreprenörerna som bör se om sitt hus, anser Johan Ahlström

– Alla får starta ett aktiebolag, det enda som krävs är 50 000 kronor. Jag skulle gärna se att man var tvungen att gå en kurs i entreprenadjuridik också, så man vet vilka krav som ställs och hur man ska gå till väga.

Leveranstidningen Entreprenad har skrivit mycket mer om detta, se länkarna nedan!

Ta de där jobbiga samtalen, råder Skatteverket. 

Är beställaren seriös eller inte? Så här hittar du informationen.

"Nu är vi trötta på det här, vi vill också varna andra." 

 "Många entreprenörer är alldeles för snälla".

Vad kan Kronofogden göra?———————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.421