Sverige har en växande äldre befolkning. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas en fjärdedel av befolkningen vara 65 år eller äldre år 2050. En anledning är att hälsan i denna åldersgrupp påtagligt förbättrats. Resultat från den nationella folkhälsoenkäten visar att 76 procent av 65–84 åringarna anser att deras psykiska välbefinnande är gott eller mycket gott.

Trots att många är friskare längre innebär åldrandet i sig en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Andelen äldre personer med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om ett folkhälsoproblem. En god psykisk hälsa är en resurs som gör att vi kan växa som individer, njuta av livet och uppleva det som meningsfullt. Mycket kan göras för att främja psykisk hälsa och välbefinnande hos äldre. Därför leder Folkhälsomyndigheten ett samverkansprojekt kring hur digitala verktyg, så kallad välfärdsteknik, kan användas för social stimulans i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland äldre.

Under 2017 pågår ett arbete med göra en kunskapssammanställning av relevant forskning. Detta görs av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som har sammanställt en rapport med syftet att kartlägga vetenskaplig kunskap samt vetenskapliga kunskapsluckor. En kartläggning av systematiska översikter presenterar framförallt vilken forskning och evidens som finns eller inte finns, inte dess innehåll.

SBU konstaterar att det finns vetenskapliga översikter som visar att utbildning för att kunna använda digitala verktyg, i kombination med själva användandet av tekniken, kan kopplas till minskad ensamhet.

Inom flera områden noterar SBU kunskapsluckor: livskvalitet, ADL-förmåga, kognition och självständighet samt användbarhet av tekniken. För robotar, till exempel virtuella eller robotiserade husdjur, saknas också vetenskapligt stöd. Det faktum att det föreligger en vetenskaplig kunskapslucka är inte detsamma som att en insats saknar effekt. Det innebär endast att det finns en vetenskaplig osäkerhet om effekten och att ytterligare studier och/eller nya översikter behövs för att kunna säkerställa den.

Folkhälsomyndigheten kommer under början av 2018 att ta fram ett behovs- och målgruppsanpassat kunskapsstöd om hur man med välfärdsteknik kan främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos äldre. Projektet är ett samarbete med Socialstyrelsen, SBU, Forte och Myndigheten för delaktighet. Underlaget kommer att ingå i ett kunskapsstöd som kan användas praktiskt, exempelvis av landets kommuner.