Tjälkrok som håller emot
Av Boden. På Load up North hittar Leveranstidningen Entreprenad en osedvanligt påhittig leverantör av både maskiner och redskap, en uppfinnare som ser till att sätta sig i grävmaskinen lite då och då.
– Jag sätter mig där så fort jag får tid över, det är där man hittar på de här grejerna, säger Tomas Eriksson.
”De här grejerna” visar sig vara en hel del matnyttigt, på Load up North visade Kågebaserade Eson Trading till exempel upp sin hydrauliska tjälkrok för första gången, en produkt som enligt upphovsmannen kommer att göra stor nytta.
– Det blir en himla skillnad, säger Tomas Eriksson.
Han äger Eson Trading tillsammans med sin hustru och han är handfast engagerad många av i de produkter företaget säljer, inte minst tjälkroken, eller stubbrytaren som man kanske ska kalla den.
– Jag tyckte att de som fanns inte fungerade så bra, säger Tomas Eriksson.
Han tog därför fram en egen variant.
– Det är jag som konstruerat och testat kroken, sedan har Carrus i Sävsjö byggt den, förklarar Tomas Eriksson.
Han har själv suttit och svurit i hytten när tjälkroken gräver ner sig backen och när det inte går att få tag i den där stubben man brutit upp.
– Bakändan går alltid ner i backen, och man måste ofta försöka palla upp stenar för att få stopp.
Hans lösning blev att förse kroken med en vinkel som tar i när kroken går ner i marken.
– Nu begravs den inte i jord, det ”svarar” bättre.
För att kunna lyfta upp stubben försåg han dessutom kroken med en gripklo som enkelt fälls ut från grävmaskinshytten.
– Man fäller ut klon, nyper fast stubben och lyfter upp den, om man vill kan man lyfta upp den och släppa ner den för att få bort jorden.
Gripklon fyller även en annan funktion, med den kan man ta grepp om kvarvarande rötter och lyfta upp även dem, betonar han.
– Det kan vara svårt att få tag i dem annars.
Tjälkroken kan användas även för att bryta till exempel asfalt eller nypa fast andra sorters massor eller föremål.
– Den passar alla som är less på att pillra och har suttit och svurit för att det är så svårt att få tag på grejerna, konstaterar Tomas Eriksson.
Kroken kan sättas på en grävmaskin i storleken 2,5-9 ton.
– Den passar för S40 och S45 grindfäste, säger Tomas Eriksson.
Han rekommenderar att den som använder tiltrotator sätter kroken direkt på maskinen.
– Det går att ha den på tiltrotatorn, men brytkraften blir lite mindre.
Med på mässan fanns också en tigergrip med risryckartillsats, en idé han fick sedan han själv försökt rensa ris med gripklo.
– Jag fick se en liknande lösning som jag sedan har förbättrat.
Tillsatsen sätts på tigergripen och ska göra det möjligt att rycka upp ris med rötterna.
– Det är bara att klämma ihop och rycka och riset håller sig borta sedan – man slipper röja vart och vartannat år.
Tillsatsen ska enkelt kunna sättas på och tas av.
– Det krävs bara två bultar, säger Tomas Eriksson.
Ett till synes oansenligt par krattor var också lite utöver det vanliga.
– Tidigare har jag importerat krattor men de höll inte måttet, de blev krokiga, förklarar Tomas Eriksson.
Han valde därför att rita egna och låta Carrus tillverka dem. Resultatet blev en förstärkt kratta som man till exempel ska kunna rensa diken med.
– Det är bara att följa botten så får man med både gräs och rötter – då kommer det inte igen på ett bra tag.
Krattan är 1,80 meter bred och det ska därför gå snabbt att stega sig fram längs ett dike, förklarar han.
– Man kan också använda den för att lägga ut matjord eller dra ihop ris.
En annan av Eson Tradings krattor är framtagen på uppdrag av en kommun som ville kunna kratta utan att ta av gripen under tiltrotatorn.
– Då satte jag ett fäste på krattan så att de bara kan lyfta upp den med gripen, med vinklar som gör att den inte snurrar.
Eson Trading visade också en slyröjare, som tillverkas av Burträsk Legomek.
– Den har funnits i 25 år, en finess är att den snurrar 1 000 varv och även om slagorna får en smäll går inget sönder – de går bara in i svänghjulet och ut igen.
Slyröjaren kan röja sly upp till 70 millimeter.
– Den använder en svepande rörelse och röjer 10-12 meter i ett svep, den arbetar fem gånger snabbare än manuell röjning, säger Tomas Eriksson.
Han uppger att den som använder en slyröjare för att till exempel röja en ledningsgata med en fem ton tung Kubota gör av med tre liter diesel i timmen och röjer 2,4 hektar på ett åttatimmarsskift.
– Vi vill se till att det går fort, tid är ju alltid pengar.
Läs gärna mer om årets upplaga av Load up North här.
