I en ny VTI rapport redovisas resultaten från en studie om hur turisters resande och turistresandets hållbarhet hanteras i infrastrukturplaneringen. Resultaten visar att fokus i planeringen ligger på framkomlighet och trafiksäkerhet generellt och att det saknas ett systematiskt sätt att bedöma besöksnäringens behov.

Tillväxtverkets statistik visar att turismen i Sverige ökar och därmed dess betydelse för ekonomi, export och sysselsättning. Samtidigt uppkommer miljöeffekter och andra effekter, exempelvis gällande trängsel och olyckor. Infrastruktur­planeringen och samhällsplaneringen i stort kan påverka turisternas behov av att förflytta sig och deras färdmedelsval, på såväl nationell som regional och lokal nivå.

– Den samlade bild som framträder i studien är en relativt fragmenterad planering. Många olika perspektiv och målsättningar ska hanteras regionalt och lokalt, men planerings­stödet och kunskapsnivån bland dem som är involverade i planeringen motsvarar inte behoven, säger Kerstin Robertson, Ecologize, f.d. VTI.

Flertalet av de intervjuade i studien ser möjligheter att öka turistresandets hållbarhet med hjälp av allmänna kommunikationer. De har i synnerhet identifierat utmaningar när det gäller transfertrafik från stationer och flygplatsen, men turisternas behov av förflyttning inom destinationen för att nå andra målpunkter än boendet tas inte upp.

Generellt sett framträder en bild av en planering som har fokus på framkomlighet och trafiksäkerhet, vilket bör gynna alla trafikanter inklusive turister. Det tycks dock saknas ett systematiskt sätt att bedöma besöksnäringens behov och effekter av investeringar. Besöksnäringens behov behöver också tydliggöras i planeringen av kollektivtrafik.

– Vi konstaterar att det finns en medvetenhet om behovet av att vidareutveckla turistresandet på ett sätt som leder till ökad hållbarhet. Det är dock framförallt miljöperspektivet av hållbarhet som tas upp, mest med fokus på klimat­frågan. Effekter på turistresandets hållbarhet av åtgärder i länstransportplanerna bedöms eller presenteras inte på något tydligt sätt, säger Kerstin Robertson.

Forskarna har fokuserat på den regionala och lokala planeringen kring turistresandet, men tar även upp nationella perspektiv och diskuterar behovet av samordning och samverkan i planeringen. I rapporten har de också identifierat utvecklingsbehov. Exempel på utvecklingsbehov är: tydligare och uttalat ansvar för turism och hållbarhet i den nationella planeringen, vidareutveckling av processer, rutiner, information och kommunikation i samordnad planering samt kompetenshöjning avseende tillämpningen av riktlinjer och verktyg i planeringen.

FAKTA/Om studien

Forskarna har genomfört en dokumentanalys och en intervjustudie för fyra destinationer av olika karaktär: Kiruna, Åre, Sälen och Vimmerby/Astrid Lindgrens Värld. De har intervjuat fjorton tjänstemän som representanter för fyra organisationstyper: kommuner, näringslivsorganisationer, regionala organ och Trafikverket (regionkontor). Intervjuerna har genomförts i form av semistrukturerade djupintervjuer.