Sociala medier hittar försökspersoner

Det är ofta svårt att rekrytera personer till kliniska studier. Att använda sociala medier visar sig nu mycket framgångsrikt.

Allra flitigast på sociala medier är kvinnor mellan 15 och 25 år, det visar statistik från Internetstiftelsen som varje år undersöker svenskarnas internetvanor. Dessutom söker kvinnor i större utsträckning än män information om hälsa och medicin på nätet. Detta har bolaget Effektiva Media tagit fasta på då de i två separata rekryteringar av kvinnor till kliniska studier använt sig av olika sociala medieplattformar för att hitta deltagare. Svaret lät inte vänta på sig: på fyra dagar rekryterades runt 1000 kvinnor till en klinisk studie om PMDS, Premenstruell dysforisk störning.

– Kvinnor är early adopters när det handlar om internet, sociala medier och olika e-tjänster, det märktes inte minst när Snapchat var nytt. Det är kvinnor som kommer att driva utvecklingen av e-hälsa, säger Gustav Ceder på Effektiva Media.

Kvinnor lägger mer tid på generella sociala medier, som Facebook, Instagram och Snapchat, jämfört med män som oftare är mer aktiva på plattformar som är inriktade på specialintressen.

– Vi ser att kvinnors beteende på sociala medier är just socialt drivet. Kvinnor diskuterar, tipsar och delar vidare, medan män i större utsträckning söker information om ett specialintresse.

Den traditionella rekryteringsmetoden, en annons i tidningen, har visat sig allt mindre framgångsrik och det har ibland varit svårt, eller tagit mycket lång tid, att få ihop tillräckligt många deltagare till studierna – samtidigt pågår diskussioner om hälsa och sjukdom i full skala på sociala medier, något som Effektiva Media ville ta vara på.

– Vi har utvecklat en egen programvara som gör det möjligt för oss att kartlägga var på nätet man talar om en specifik sjukdom eller specifika besvär. Genom att söka efter vissa nyckelord och begrepp kan vi identifiera var de kvinnor som vi söker efter är aktiva. Där kan vi rikta in vår annonsering till den aktuella kliniska studien. Fördelen är även att informationen lätt kan delas vidare och på så vis får vi bollen i rullning och till rätt målgrupp, förklarar Gustav Ceder.

Ytterligare en fördel är att det på ett tidigt stadie går att bestämma vilka som ska exponeras för annonsen utifrån till exempel geografisk hemvist, något som kan reducerar bortfallen från en studie i ett senare skede. Därefter går rekryteringen till som vanligt: människor anmäler sitt intresse att delta och den kliniska prövningsledaren gör urvalet.